Den underbara kvällen, Vår kväll. Då du log mot mig på ett helt nytt sätt, hemlighetsfullt med dina ögon gnistrande i solen.
Du försvann någonstans, jag märkte inte när du for ut över huvud taget. Jag gick ut för att se var du var, men du var helt försvunnen. Efter ett bra tags sökande klättrade jag upp på berget vid huset, mellan de täta lönnbuskarna där jag brukar hålla till. Inne bland det täta lövverket stod du och betraktade mig med dina hungriga ögon.
Jag kom fram till dig, frågade varför du gått upp hit. Du svarar inte, du bara ser på mig under lugg. Jag går närmare, undrar om du mår bra. Du ser upp, men svarar fortfarande inte. Du tar tag i min hand och drar mig närmare, ända tills jag står så nära att jag kan känna dina andetag.
Det är något nytt, jag vet inte vad jag skall säga, så jag bara ler. Du granskar mig med dina så underbart fängslande ögon, du ler snabbt. Jag hör någon ropa från granngården och svänger mig om. Jag hinner knappt blinka förrän du satt din hand mot min haka och lyft min blick mot din, du kysser mig, först lätt, sen med en sådan passion att jag tror jag svimmar av upphetsning. Jag vinglar till och du lägger snabbt dina armar runt mig och håller om mig, håller mig nära som om du inte sett mig på flera år. Jag kan höra dina hjärtslag och domnar bort i din famn, det känns så tryggt.
Senare på kvällen har jag rymt från alla skrikande och skränande kompisar upp till mitt gömställe. Jag står där försjunken i mina dystra tankar medan en tår sakta rullar nerför min kind. Det är med vännerna man är mest ensam har jag märkt. Jag har inte lagt märke till dig över huvud taget, du har klättrat upp helt ljudlöst så jag rycker till när du lägger handen om mig och drar mig närmare. En våg av panik sköljer över mig, tätt följd av lättnaden då jag känner din doft och värme. Du håller om mig, alldeles tysta står vi där, i skydd av löven och mörkret som faller.
Till slut tar du min hand och jag följer efter dig ner för berget, på baksidan ner på vägen. Vi går bredvid varandra ner längs vägen till stranden. Där sätter vi oss ner i det fuktiga gräset, du håller din arm runt min rygg. En kort stund därefter lägger du din andra hand mot min axel och knuffar sakta ner mig på rygg i gräset, du ligger tätt intill, du kysser min hals, låter din hand färdas ner från min nacke till mina bröst.
Din hand trevar sakta under min blus, smeker mina bröst alldeles lätt. Jag känner hur jag blir allt mer upphetsad av din behandling och suckar av njutning. Du tar i hårdare, nyper mina bröstvårtor så jag ryser av upphetsning. Du tar av mig blusen och BHn och andas mot mina styva bröstvårtor. Du åte tungan glida lätt runt, runt och avslutar med att lätt nafsa i mina allt styvare bröstvårtor.
Jag känner hur jag är alldeles våt av upphetsning, och jag känner dun styva bula genom dina byxor och min kjol, och en våg av upphetsning sköljer över mig, du smeker insidan av mitt ben, långsamt, allt närmare min vid det här laget rejält våta fitta. Du låter din hand smeka mig lätt innan du trycker din hand mot min varma knopp, jag ryser av beröringen.
Du flyttar dig mellan mina ben och börjar sakta cirkla med tungan runt min allt styvare knopp, jag stönar vädjande och du fortsätter neråt, lapar i dig mina safter när du närmar dig min grotta. Du låter tungan snudda lätt, före du trycker in den i min grotta så jag skakar av upphetsning, du låter ett finger sakta glida in, sen två, tre… Du fortsätter töja ut mig med dina fingrar och jag känner hur jag kommer, härligare än någonsin förut kramar min våta fitta om dina fingrar. Jag är nätt och jämt vid medvetandet, fortfarande skakis av efterdyningarna då du viskar i mitt öra, ”Nu är det min tur”.
Orkade nte ens läsa klart den
Du har lite problem med om det ska hända då eller nu. Jag tycker det förstör mycket av berättelsen. Ett annat tips kan vara att försöka mer med person- och miljöbeskrivningar så blir din berättelse mer intressant och man dras med och vill läsa mer.