Hur jag chockade Amanda!

Hur jag chockade Amanda!






Egentligen skulle jag åka hem. Handla och plocka undan efter mig, vilket jag lovat min fru. Varför min hjärna valde att göra något helt annat vet jag inte. Var det kanske det faktum att jag i över tio år, haft en önskan, en åtrå, som jag aldrig låtit få utlopp?
Inte så konstigt eftersom det handlade om en åtrå till min svägerska! Min frus brors fru, Amanda!

Jag tror jag kände mig lite som Michael Douglas karaktär i den där filmen där han plötsligt släpper alla hämningar, där han plötsligt fått nog av återhållsamhet och börjar kämpa emot, det som plågat honom och fått honom att stilla gnissla tänder. Falling down, hette den, va?
Endast en av deras två bilar stod på uppfarten, men jag ställde mig ändå längs staketet, utan att ens försöka hitta en annan mer dold plats. Jag låste inte bilen, utan tog bara nycklarna och stängde dörren, innan jag gick upp för uppfarten och till vänster om huset, som nyss renoverats.

Vid trappan började den tunga pulsen att bulta i mina öron, men jag knackade på trots att de hade en fullt fungerande ringklocka. Det var inte så att jag följde någon plan, eller så! Om min svåger öppnade, eller ett av deras barn, så fick jag väl improvisera något. Men det behövdes inte, för Amanda öppnade och log varmt mot mig, klädd i slitna träningsbyxor, en blekgul kortarmad tröja och strumpor som byxorna var nedstoppade i.
Hennes bruna hår var tillbakadraget i en hästsvans, fast några långa slingor hängde fram framför hennes lite runda, men vackra ansikte. Hon var en sådan där som gärna sminkade sig inför folk och såg helt annorlunda ut när hon gjort det, men jag fann faktiskt att hon var vackrare utan sminket, även om hennes tillkortakommanden var desto tydligare då.

-Men, hej! Kommer du? sa hon glatt petade undan dammsugaren med den ena foten.
-Hej! Ja, det gör jag! sa jag bara. Amanda hade kanske väntat sig en fortsättning, men hon bara klev åt sidan och lät mig komma in.
-Vill du ha lite kaffe? frågade hon och såg ut som om hon var tacksam för ett litet avbrott i det tråkiga jobbet med att städa efter man och barn.
-Om du vill, så! sa jag bara och gick in och tog av mig skorna, noga med att inte smutsa ner nu när hon städade.
Amanda vände ryggen och gick mot köket och jag tittade automatiskt på henne och såg hur hennes runda skinkor guppade, hur bh-banden avtecknade sig under tröjan och hur hästsvansen gungade när hon gick. Hon gick lite utåt med fötterna och händerna var lite utåtvinklade.

Jag hade vid något tillfälle försökt att diagnosticera min åtrå av henne och då funnit att det inte fanns något speciellt som gick att sätta fingret på som gjorde att jag fann henne så attraktiv. Hon var egentligen lite för överviktig för att kallas perfekt i folkmun, hennes tuttar såg fina ut, men var liksom inte de där gigantiska ballongerna som fick mäns hakor att falla ner.
Hon hade ett vackert ansikte, men alldagligt utan smink egentligen. Håret var lite för tjockt och hade gråa strån som börjat komma. Hennes tänder var inte perfekta eller så, men hon hade mig fångad sedan länge och jag kunde inte göra något åt det!
Tro mig! Jag hade verkligen analyserat det hela!

Jag satte mig vid köksbordet, lugnare än vad jag hade väntat mig. Amanda hade redan kaffe på som hon nu bara värmde och sedan satte hon sig ner och strök bort en slinga som hängde ner från pannan. Hon verkade inte besvärad av att jag såg henne så här.
-Det var ju en trevlig överraskning! Jag hade inte väntat mig dig! sa hon bara och såg på mig som om jag skulle fortsätta och berätta varför jag var här! Så det fick jag väl göra då!

-Jag ber om ursäkt, men jag ville bara berätta att jag alltid har velat älska med dig!
Hon tittade leende på mig och kunde inte förstå vad jag sagt! Ansiktsuttrycket hängde kvar i flera evighetslånga sekunder, innan mungiporna åkte ner i en mer neutral position och ögonen tittade forskande på mig.
-Va? Jahaa….Vaa? sa hon och kisade nu med ögonen. Hon tog det för lugnt för att egentligen ha förstått att jag menade det jag just sagt.
-Förlåt!
-Du……..Du vill vad? sa hon med lite mer aggressivitet i rösten.
-Älska med dig! Jag har velat det sedan vi först möttes och jag har inte kunnat jobba bort det!
-Men….Haha, det går ju inte! Vad…….Vad hade du tänkt, eller rättare sagt, du kan inte ha tänkt! Menar du verkligen allvar?
-Jag tror nog det!
-Så du kommer hit och säger att du vill älska med mig, fast vi båda är gifta och alla känner alla? sa hon uppriktigt förvånat. Hon lutade sig bakåt och verkade fullständigt omedveten om att hennes mjuka bröst avtecknade sig mycket imponerande under tröjan.

-Jag vet ju att det är alldeles fel och galet! Jag är inte dum, men vad ska jag göra?
-Kanske hålla käften och inte säga något till mig om det? Kunde det varit något? Vad i helvete hade du väntat dig?
Nu var hon riktigt irriterad och slog plötsligt armarna om sig. Jag nickade dystert och tänkte att det kanske vore bäst, men jag hade ju försökte det och nu gick jag liksom på autopilot. Det var dessutom mycket märkligt att jag just nu kände att jag hade kommit Amanda mycket närmre än under alla de år vi känt varandra.
Hon visade nu sina äkta känslor, utan fasad. Men jag gillade henne ändå!
-Vafan! Har du gått och………….Varför nu? Varför över huvud taget?
-Jag vet inte!
-Vaddå, vet inte? Vad fan hade du väntat dig? Du kan inte vara riktigt klok i huvudet?
-Nej, jag vet det! Jag har verkligen försökt hantera detta, men av någon anledning, trodde jag att det skulle hjälpa om jag berättade det för dig!

Hon satte händerna i pannan och drog huden i ansiktet bakåt, medan hon morrade frustrerat.
-Är du ute efter att förstöra för våra familjer? Hade du inbillat dig att jag skulle lämna min man och sticka iväg med dig? Eller vad hade du tänkt dig?
-Nej! Jag känner inte att jag vill leva med dig, bara älska!
Amanda såg svart och hade riktigt svårt att hålla inne med det hon kände nu. Jag tittade lugnt på henne. Det var ändå skönt att ha fått det ur sig! Nu var bollen hennes, även om jag visste att hon skulle både punktera den och elda upp den!
-Okej!..Okej, nu räcker det! Jag vill att du går nu! Jag fattar fortfarande inte varför du berättat detta för mig, men jag vill inte se dig på ett bra tag, ok?

-Okej! Jag ska gå! Ledsen om jag gjort dig ledsen!
-LEDSEN? JAG ÄR SÅ INNIHELVETE JÄVLA FÖRBANNAD! skrek hon mot mig och ställde sig snabbt upp med mord i ögonen.
-Sorry! Jag ska gå! sa jag, reste mig upp och började gå mot dörren. Jag kände hur Amandas ögon borrade sig som lasrar i min ryggtavla, men lättnaden gjorde det ändå värt det! Så skönt att inte behöva hålla detta inom mig, även om det av flera skäl fortfarande borde förbli en hemlighet för resten av familjerna.
Jag gick lätt mot bilen och såg fram emot att komma hem, med en tung sten borta från mitt bröst. Jag trodde inte att Amanda skulle ta det här vidare. Jag satte mig bakom ratten och lutade mig bakåt och blundade. Så satt jag nog i en minut, medan jag förberedde mig för att köra hem.

När jag öppnade ögonen och startade bilen, såg jag att Amanda stod vid garageväggen och tittade mot mig. Jag log ett matt leende och vet väl inte riktigt vad jag väntade mig, men hon kom plötsligt fram till bilen och böjde sig ner vid passagerarfönstret.
Jag tryckte ner fönstret och väntade mig ännu mer utskällning.

-Jag förstår inte det här! Varför berättade du detta för mig?
Jag stängde av motorn och tittade ner på mina knän. Ja, varför hade jag gjort det? Var det bara av ren egoism? Trodde jag att något skulle kunna hända mellan mig om min svägerska? Varför hade jag inte räknat ut hur svårt hon tyckte det skulle vara?
-Jag kan nog inte riktigt svara på det! Jag tror inte jag vet riktigt själv!
-Vi måste reda ut det här och jag vet att jag kommer att må dåligt om jag ska gå och klura på det här! Gå in, så får vi prata! sa hon och reste sig upp, vände sig om och gick förbi garaget och in i huset. Efter några sekunders tvekan stängde jag av motorn och klev ur bilen, för att följa henne in i huset.

Hon hade satt sig i köket och hade nu en kofta på sig, som fick henne att se äldre ut än vad hon egentligen var. Det var tydligt att hon tagit detta hårdare än jag trott, vilket fick mig att få dåligt samvete. Men nu var det gjort och jag kunde inte göra det ogjort!

-Så! Kan vi ta det från början? Jag måste förstå detta!
-Jaa, vad kan jag säga! Jag vill verkligen inte göra det svårt för dig! Jag har nog inte riktigt förutsett hur jobbigt det här är för dig, Amanda! Det kändes bara som en bra idé och jag känner mig lättad av att ha berättat det! Men det är som jag sagt! Jag har känt lust till dig så länge vi känt varandra och jag vet att det är fel och allt det där, men hur ska jag kunna ändra på det?
-Nä! Nä, det går ju kanske inte! Jag beklagar, men är det något jag gjort? Har jag sagt något eller gjort något som fått dig att……känna sådär?
-Nej, inte vad jag kan sätta fingret på! Det har bara blivit så! Sorry!
-Så du har gått hela den här tiden och känt så här och ändå levt som vanligt?
-Det är jobbigast när jag ser dig! Vid jul, födelsedagar, grillkvällar och så vidare! Att se dig och inte få lov att röra vid dig! Du behöver inte berätta för mig hur fel det är, det vet jag redan! Och jag har faktiskt försökt med flera olika metoder för att få bort dig ur huvudet, men det går bara inte!
-Som hur då?
-Som att inbilla mig att du egentligen är ful och elak!
-Hahahahaha! skrattade hon spontant och det gladde mig i alla fall att hon inte skrek åt mig igen!

Hon såg plötsligt allvarligt på mig.
-Du vet att det aldrig kommer hända något, va?
-Jag vet!
-Och ändå…..?
-Men det är ju det som är kruxet! Jag vet, men min hjärna vill inte acceptera!
Hon tittade uttryckslöst på mig och suckade sedan djupt.
-Så vad gör vi, då?
-Jag vet inte! Jag får väl hålla ut! Det försvinner kanske av sig själv så småningom?
-Har det inte gjort det ännu, så kan det ju dröja! Har du berättat för…….?
-Nej! Hon vet inget! Ingen vet om det!
-Det är inte bra att gå och hålla på det!
-Nä, det är väl kanske därför det ändå känns lite lättare för mig, även om jag sabbat för dig, Amanda!

Hon reste på sig och började gå av och an i köket med armarna om överkroppen. Hon tittade framåt, men verkade inte fokusera på någonting särskilt, utan såg ut att tänka så det knakade.
-Vad fan ska jag göra! sa hon plötsligt, som om hon egentligen hade något att välja på.
-Jaa, jag kör hem och så får det väl vara som det är! Jag förstår att du inte känner samma sak som jag och det är ju verkligen det rätta! Att jag låter dig vara, alltså! Förlåt mig igen, Amanda! Du ska få städa färdigt!
-Jag skiter väl i städningen ditt förbannade pucko! Komma här med sådana grejor! Du kan ju hitta på saker utan att tänka dig för, men det här tar nog verkligen priset! Kör nu hem med dig!
-Är du väldigt arg på mig?
-Arg och arg! Jag….jag vet inte riktigt! Besviken, förvånad eller något! Kör hem, bara, så pratar vi inte mer om det här!

Jag reste mig upp, glad över att vi kommit så pass långt i alla fall. Det vore ju extremt tråkigt om vi skulle gå omkring och vara ovänner i hemlighet, när vi var tvungna att vara nära varandra när släkten träffades, vilket var rätt ofta.
Med ett osäkert leende gick jag ut genom dörren och lämnade Amanda i köket med armarna över bröstet och läpparna hårt hoppressade. Väl ute i bilen startade jag den och började sakta rulla hemåt. Ingen skulle vara hemma ännu och det var ju bra att jag inte behövde dra till med en lögn om vart jag varit.
Jag kom väl ca en kilometer när min telefon plingade till. Ett SMS! Skönt med något annat att tänka på, men det var från Amandas telefon. ”Kom hit igen!” stod det bara och jag kände på mig att hon hunnit tänka lite och nu säkert skulle skälla ut mig, eller ställa ultimatum för att inte berätta för min fru. Det verkade inte lovande dock!
Fast jag vände och körde tillbaka, parkerade och gick till dörren som stod en bit på glänt. Med darrande hand drog jag upp dörren och klev in och stängde.

När jag tagit två steg in, kunde jag se in i köket, men Amanda var inte där.
-Hallå? sa jag dämpat och då kom hon gående från det andra hållet, från sovrummet och vardagsrummet. Jag kunde inte andas, för hon kom gåendes mot mig i endast trosor och inget annat. Hon höll sina händer med sina nerbitna naglar över tuttarna och såg osäkert på mig.
-V-vaaa?
-Är du säker på att det är det här du vill ha? En sliten kvinna med bristningar, en smula övervikt och otvättat hår? Kommer du på andra tankar?
-Neej! Nej! Jag…..Du är så vacker! Jag kan inte motstå dig, Amanda!
-Är du riktigt säker på det här? frågade hon mig, fast det kanske borde varit tvärtom.
-Låt mig få se dig, Amanda! Snälla, ta ner dina händer! viskade jag, fastfrusen av den oväntade åsynen av min svägerska.

Hon tittade sig åt sidorna som om för att se om vi var ensamma, tittade sedan uppåt i taket och lät armarna falla så de hängde ner mot hennes runda höfter. Brösten var bleka och en smula hängiga, inte konstigt för en tvåbarnsmamma. Bröstvårtorna var mörkt röda och alldeles hårda och svullna. Det ena bröstet var en smula större än det andra, eller om det bara var som de hängde lite olika, skit samma! Det här var det mest upphetsande jag någonsin sett i mitt liv.
Kuken bultade redan i mina byxor och för min del fanns det ingen hejd nu, jag var bara tvungen att fullföla det hela! Med stapplande steg gick jag mot henne och stannade bara någon meter från henne. Nu tittade hon mig rakt in i ögonen.

-Amanda! Är……Är det ok? Är du säker på det här? Jag bara menar…….
-Om du är smart nu, så tar du vara på tillfället och frågar mig inte varför jag nu gör det här! sa hon med låg ton och jag bet snabbt av resten av frågorna som fyllde mitt huvud och nickade ivrigt.
Jag lyfte mina händer och hon tittade ner och följde dem med blicken, men blundade när händerna och hennes ljuvliga bröst fick kontakt med varandra.
Nu fick jag verkligen koncentrera mig på att andas! Hon fick gåshud över hela kroppen och hon drog in luft i lungorna. Jag fyllde mina händer med hennes mjuka behag och smekte och klämde dem mjukt och försiktigt. Det här hade jag drömt om! Om jag dog nu, så dog jag lycklig och då hade jag ändå inte fått se henne fullständigt naken…….än!

-Du är vackrare än jag kunnat föreställa mig, Amanda! stönade jag. Hon bara blundade och sade ihop. Snabbt började jag kyssa dem och jag sög in hennes stenhårda bröstvårtor i min mun och slogs av hur sammetslena de kändes trots att de var så hårda. Hon smakade helt underbart!
När jag var klar efter ungefär en minut, reste jag på mig och tog hennes haka i min hand och lyfte upp hennes ansikte mot mig för att kyssa henne.

-Nej! Allt det andra, men inte det! sa hon bara och jag förstod att kyssandet var något hon ville spara till sin man. Jag vet att det kan verka märkligt eftersom det andra anses vara så pass mycket mer avancerat, men jag förstod henne och var faktiskt tacksam! Att kyssas skulle förbli reserverat för våra respektive. Det handlade mer om kärlek än om sex, vilket jag ansåg var två olika saker, även om det gick in i vartannat!

-Kom! sa hon och tog min hand och drog in mig i vardagsrummet, där den stora soffan stod. Inte sängen alltså!
Hon ställde sig på golvet och vände sig mot mig. Sedan drog hon utan vidare ner sina trosor till golvet och klev ur dem. När hon så stod rak igen, såg jag hennes krulliga hår mellan benen som fortfarande låg alldeles tillplattat mot huden.
-WOW! var allt jag fick ur mig som den talare jag är. Snabbt började jag ta av mig mina kläder och Amanda tittade på under tiden. Så fort jag var naken gick jag fram till henne och lade händerna på hennes axlar och vi tittade på varandra. Jag med ohöljd lust och hon med en lite sorglig blick.

Men det var hon som sagt åt mig att ta för mig, så jag tog hennes bröst på nytt i mina händer och smekte nu särskilt hennes bröstvårtor och kysste dem, innan jag hjälpte henne ner på soffan. Inte förrän jag hjälpte henne med händerna på hennes knän, särade hon på benen.
Men jag tittade längtande ner mellan dem och såg hur de våta läpparna lyste genom det tätvuxna håret. Pulsen slog ännu hårdare i mina öron när jag snabbt sökte mig ner och Amanda drog ihop benen av ren reflex, men jag tryckte dem åt sidorna och började genast kyssa hennes underbara fitta.

När hon inte kunde hindra mig, tog hon tag om mitt huvud och försökte istället styra mig och min tunga. Åhh, vad underbart hon smakade! Hon var redan fullständigt plaskblöt mellan benen och det fanns ingen anledning för mig att vänta längre! Inget kunde få mig att hålla tillbaka! Inte ens om in fru och mina barn hade stått bakom mig, hade jag kunnat sluta!

Kom nu inte och döm mig, för ni vet kanske inte hur stark en återhållen önskan kan vara!
Hur som helst så tog jag för mig av den heta fittan och kastade all finess åt sidan. Jag slickade och nafsade, så det nog lät i hela rummet. Amanda stönade gällt och småjuckade uppåt mot mitt ansikte under tiden jag höll på, men hon kunde snart inte hålla sig längre och hon drog mig uppåt och höll hårt om mig.
Jag lät hennes armar gripa tag om mig och hade nu inget sätt att se ner mot våra underliv, men jag juckade mig ändå säkert fram och nosade direkt med ollonet mellan hennes våta läppar. Amanda flåsade mig i örat och rev mig på ryggen med sina korta naglar. När jag fann målet, kastade jag mig framåt och spetsade henne hårt på min kuk.

-Åhh, guuuuud! skrek hon till och jag väntade inte på Jesus och lärjungarna, utan satte direkt igång att knulla henne så fort och hårt jag kunde. Normalt skulle jag ha kommit direkt så kåt jag var, men av någon anledning så blev det inte så, utan jag kunde knulla henne hårt och länge där på soffan.
Alla mina drömmar om ett långsamt förförande och ett utdraget lekande var som bortblåsta av mitt vilda, primala knullande av den kvinna jag tyvärr hade haft en sådan längtan till. Jag reste mig upp på armarna, trots hennes starka grepp och tittade ner på hennes kropp. De ljusa brösten studsade vilt mellan hennes överarmar och längre ner kunde jag se hennes ludna venusberg och en liten del av mitt skaft som pumpade in och ut i hennes varma sköte.

-Uhh-uhh-uhh-uhh! stönade jag och Amanda gnällde och bet ihop tänderna! Hon verkade minst lika upphetsad som jag och det kom inte som en överraskning för mig när hon plötsligt började gny allt gällare och högre! Benen grep tag om mina och hon höll hårt om mina axlar och fittan drog hårt ihop sig om min kuk, när det gick för henne.
Jag passade på att knulla henne stenhårt i den nu ännu trängre fittan och fick då också mina egna ilningar i hela underlivet, som sedan spred sig runt ut i min kropp.
-AHHHHHHHHHHHHH! skrek jag dämpat när jag lämnade över orgasmens spasmer till min kropp och därmed förlorade all kontroll jag hade. Det kändes som om jag hade en kuk på två meter och som om jag sprutade flera hundra liter het sperma inuti den darrande fittan!

Så var det ju givetvis inte, men det kändes så och jag lovar och svär på att jag aldrig varit med om det tidigare eller senare. Just n uvar vi två sammanlänkande skälvande kroppar bortom all redlighet och kontroll. Jag hade inte en tanke på något annat än att jag nu gjort mig oerhört lycklig!
Amanda dröjde med att släppa mig efter våra orgasmer, men när hon gjorde det, såg hon extremt skamsen ut och tårarna rann!
-Är du nöjd? frågade hon mig tyst med blicken bortslagen.
-Ja, Amanda! Jag är så nöjd! Jag kan inte med ord beskriva hur jag känner mig!
-Kan vi fortsätta som vanligt nu och glömma det här?
-Glömma det här? Hur ska jag någonsin kunna göra det?
Hon tittade upp på mig.
-Jag menar att du kan släppa mig nu! Kan du det, tror du?

Jag var tvungen att sätta mig i soffan och tänka. Analysera hur jag faktiskt mådde nu.
-Vet du? Jag tror nästan att jag kan det! Jag har inte den där smärtsamma saknaden i mig längre! Det där omöjliga jag aldrig kunde få! Jag vet inte hur jag ska beskriva det och det låter väl dumt, men jag känner mig fri!
-Bra! Då var det värt det! Har jag kunnat få bort din smärta så var det värt det! Nu kommer jag ha mina egna demoner att tampas med, men jag tror jag kommer lyckas bättre än dig!
-Jag tackar dig från botten av mitt hjärta, Amanda! Säg bara till om jag kan hjälpa dig med någonting, någonsin!

Hon nickade och det blev samtidigt signalen till att vi tog på oss våra kläder. Jag tittade så klart på henne, men den där djuriska lustan var nästan helt bortblåst! Jag åtrådde henne ännu, men nu hade jag ju äntligen fått det jag ville, så det var med behag jag beundrade hennes kropp!
Hennes hår var nu ännu rufsigare än innan och jag gav henne en riktig hård björnkram och tackade henne igen, innan jag sa adjö och lämnade henne till städningen. Att komma hem var inte lika lätt, men jag tog mig en het dusch och kände efter hur jag mådde. Jag mådde egentligen helt underbart! Jag hade blivit av med min demon och jag var säker på att jag nu var en bättre make och pappa, hur det nu är möjligt, men så blev det!

Men så ett par veckor senare, när jag höll på att rensa bland jordgubbarna, hörde jag en harkling bakom mig. Jag vände mig förvånat om, för jag visste ju att jagskulle vara ensam hela dagen och där stod Amanda!
Hon såg plågat på mig, trött, trots hennes noggranna sminkning.
-Hej! sa jag förvånat
-Hej! Jag har sedan ett par veckor velat älska med dig!......Din jävla idiot! Nu fick ju jag den skiten! sa hon nästan gråtfärdigt!

Och, ja, vad kan jag väl göra? Jag måste väl vara lite rättvis, eller vad säger ni?