Grannsamverkan 10

***** ***** ***** ***** ***** ***** ***** ***** ***** *****
Här är del tio av vår ”såpa”!
Vi (peterochlena) är tillbaka och kopplar på Hen-Saras härliga del nio.
Den måste du läsa, och minst ett par av de närmast föregående delarna, om du
vill lära känna personerna och komma in i handlingen...
***** ***** ***** ***** ***** ***** ***** ***** ***** *****


Pia hade försvunnit i kvällsmörkret och strax efteråt hade Kristina halvt skrämt vettet ur mig med ett ofullbordat sms. Det verkade som om hon berättat om oss för sin man Bosse, men det handlade inte alls om det, utan om min gräsklippare. Det framgick av nästa mess.

Det blev visst nåt fel så
hela messet kom inte med
Jag har berättat för Bosse om
din gräsklippare och han
vill prata med dig innan
vi köper När kommer du hem
Kram Kristina

När jag lugnat mig hade jag en bestämd känsla av att det inte var tekniken som hade krånglat, utan att hon medvetet utsatt mig för ett practical joke. Motvilligt fick jag erkänna att det var ganska fyndigt av henne. Ganska. Men jag var ändå inte hundra procent säker på att det var ett skämt. Kristina kunde mycket väl ha berättat om annat än gräsklipparen också. Jag knappade in ett kort svar och meddelade att jag antagligen skulle vara hemma på måndag eftermiddag.

Som plåster på såren unnade jag mig en rejäl kvällswhisky. Till och med två hann det bli, innan jag gick in och rakade hakan och duschade efter dagens alla mödor. Kanske var det whiskyn som hjälpte till med inspirationen, för när jag såg hårtrimmern och den rosa rakhyveln i badrummet gick jag loss på min buske och tog bort allt. Noga. Jag blev lika slät och len som Pia hade blivit. Och när jag beskådade mitt verk i spegeln tyckte jag att kuken såg större ut när den var naken. Det måste förstås ha varit inbillning. Eller whiskyinspiration. Men det var en liten kick i alla fall.

Jag släckte överallt och gick till sängs. Nyrakad och naken. Jag drog bara täcket till hälften över mig, men redan det var mer än nog i den varma sommarkvällen. Jag somnade ovanligt fort också, jag som alltid brukar få vänta länge på John Blund.

Och som jag drömde! En våt dröm som fick kuken att resa sig i sömnen. I något slags halvvaket tillstånd hade jag en känsla av att någon försiktigt rörde vid min kuk och runkade upp den. Och precis i det ögonblick jag vaknade till satte sig en kvinna över mig och manövrerade in kuken i sin varma våta fitta, tryckte sig ner över mig, tog in hela kuken.
– Men... eh... Pia? frågade jag yrvaket.

Men det var inte Pia som kommit tillbaka där i kolmörkret. Det var hennes dotter, Sara. Jag kände någonstans att jag borde protestera, och kanske gjorde jag det också, men hennes rörelser fick mina tankar att snurra. Det finns visst ett uttryck som säger att karlar inte tänker med hjärnan, de tänker med kuken. Det måste ha varit just det som hände mig då.

Plötsligt fann jag mig ha hela händerna fulla av hennes bröst, fasta och ungdomliga. Huden var len och varm, vårtorna stod hårda mot mina handflator. Det var hon som förde mina händer dit, och hon höll fast dem med sina, tryckte dem hårt mot sig. Och hon red mig, snabbt och rytmiskt. Fittan kramade kuken så ljuvligt, så tätt, så varmt, så vått. Jag kände hur jag gled lätt i henne, hur förhuden sträcktes och fick ollonet att svälla när hon tryckte sig ner. Och jag blev vibrerande hård, märkte vad som var på väg. Jag försökte varna, men hon stönade att hon ville att jag skulle komma i henne, jag tror att det var det hon sa, det måste ha varit det hon sa. Så jag gjorde precis det, jag tömde mig i henne. Och hon kom också, kanske ett par gånger, det verkade så på ljuden hon gjorde. Hon föll ner över mig, flåsade och stönade högt tillsammans med mig.

Så blev vi stilla, hon gled av mig och blev liggande vid min sida. Nattluften svalkade min mjuknande kuk, och långsamt flyttade sig mina tankar därifrån och upp till hjärnan. Det var ju det här som inte skulle hända, tänkte den. Knulla både mor och dotter. Dålig idé. Dålig. Dålig. Det här är bara en dröm. En fantasi. Det finns inte på riktigt. Det har inte hänt.

Men jag kunde fortfarande tydligt känna hennes varma andedräkt mot mitt öra. I verkligheten.
– Är mamma eller jag bäst på att knulla? viskade hon.

Jag var mållös.
– Alltså... Sara... började jag efter ett par sekunder.
– Är du arg på mig nu, avbröt hon. Tycker du...
– Nej, sa jag. Jag är inte arg, jag är bara besviken...

Hon reste sig på armbågen. I det svaga månskenet tyckte jag mig se att hennes underläpp darrade lite.
– Var det inte bra... var det inte skönt för dig... viskade hon.
– Jo, svarade jag, det var... underbart skönt. Det är inte det jag är besviken på... och inte på dig heller... men på mig själv... jag skulle inte ha låtit det hända...
– Varför inte... om det var bra för dig också... då är det väl inte fel...
– Jag är gammal nog att vara din pappa... morfar rent av... då ska vi inte...
– Jag önskar att du var min pappa, sa hon tyst.

Så fnittrade hon till.
– Eller det gör jag såklart inte... inte nu... nu när vi har...

Hon blev allvarlig igen.
– Men du är så cool... fortsatte hon. Och nu när du inte är min pappa... eller morfar... utan bara coole gubben Peter... så kan jag väl få... usch, det är så skämmigt det här... jag har varit så kåt på dig... flera gånger idag... i går kväll också... och du är inte alls så gammal... du var härlig i mig nyss... så härlig... och jag är ju inget barn heller...
– Nej, sa jag tyst, du är verkligen inte ett barn. Du är en ung och... lockande kvinna...

Tyst lade hon sitt huvud mot mitt bröst. Jag strök hennes hår, lät fingrarna långsamt kamma genom det. Nästan som om jag tröstade henne. Ingen av oss sa någonting på en lång stund.

– På en skala från ett till tio, bröt jag tystnaden.

Hon lyfte huvudet och såg frågande på mig.
– Ja, du frågade mej ju förut, sa jag. Om vem som var bäst. Du eller din mamma.

Hon sa inget, bara fortsatte se på mig i det svaga månljuset. Jag undrade vad hon hoppades att jag skulle svara. Vad skulle hon tycka om jag sa att hon var bäst? Eller om jag gav mamma bästa betyget?
– Och på min skala mellan ett och tio får ni... elva, sa jag. Båda två. Nästan tolv.

Hon skrattade till och borrade ner ansiktet i mitt bröst.
– Jag kunde nästan ha räknat ut att du skulle säga så, sa hon. Ååh, det var så dumt av mig att fråga... en dum grej till bland alla andra jag gjort idag.

Jag fortsatte att kamma hennes hår. Hennes andedräkt var varm mot mitt bröst.
– Kan jag få sova här i natt, frågade hon efter en liten stund.
– Är det inte bättre att du går och sover borta hos mamma, frågade jag.
– Dom grälar, sa hon. Mamma och Conny grälar. Jag kan inte vara där.
– Det finns ett gästrum, sa jag efter några sekunders tystnad, du kan ta det då.
– Tack, sa hon och tryckte sig mot mig. Jag måste bara hämta lite saker i bilen.

Vi steg upp och klädde oss. Tillsammans gick vi i ficklampssken och hämtade Saras bil vid återvinningscentralen. Sara parkerade den intill min vid stugan. Så bäddade vi i gästrummet, sade god natt. Sara gick till duschrummet, och jag återtog min plats i dubbelsängen. Jag hörde duschen brusa, hörde när den stängdes av och hörde Sara tassa iväg till gästrummet. Och om tankarna hade snurrat i huvudet förut var det ingenting mot hur de snurrade nu. I hjärnan, alltså. Och lite på det där andra stället också, måste jag erkänna. Men jag somnade till.

Jag vaknade av att sängen gungade till. Det var fortfarande mörkt, så jag kan inte ha sovit särskilt länge. Sara höll på att sakta och försiktigt smyga sig ner under täcket bredvid mig. Alldeles tätt intill. Hon hamnade lite snett på rygg så att mitt ansikte kom i höjd med hennes armhåla. I det svaga månskenet syntes det att hon var naken på överkroppen. Jag såg att hon blundade, och att hon hade ett litet, litet leende på läpparna. Som om hon krupit in i en trygg famn. Men hon somnade inte, det hörde jag på hennes lite oregelbundna andetag.

Min förnuftiga hjärna kapitulerade direkt utan minsta motstånd och överlämnade tänkandet till de nedre regionerna. Jag vred mig så att jag kom åt att stryka min kind mot sidan av hennes bröst. Så silkeslent. Min näsa kunde sakta leta sig upp mot armhålan. Jag hörde henne brumma ett ”Mmmm” när hon lyfte armen över sitt huvud och lämnade mig fri väg. Doften av nyduschad kvinna fyllde mig. Plus en aning av en aning av en lite fuktigt kryddig svettdoft. Långsamt lät jag näsan noga utforska armhålan och insidan av hennes uppsträckta överarm. Varierade med utflykter ned mot bröstet. Näsan mötte hennes vårta. Den var hård. Knottrig. Vägen tillbaka till armhålan var mjuk som persika. Och där nere där tänkandet ägde rum var det hårt. Där fanns bara en enda tanke.
– Det är så... fantastiskt skönt... det du gör, viskade hon. Sluta aldrig.

Jag lade handen på hennes mage och sökte mig neråt, letade efter troskanten. Det fanns ingen. Vägen ner över hennes kala berg var öppen. Fortfarande med näsan i armhålan följde jag vägen med ett finger. Hittade springan. Kände vätan. Kände värmen. Jag blötte ner pekfingret i henne och ritade sedan oändligt sakta cirklar runt hennes klitta, den hårda, blodfyllda. Fingret gled runt utan motstånd, vått och halkigt av hennes safter. Hennes andning blev tyngre, hastigare. Bröstet hävdes. Fittan kom min hand till mötes, rörde sig i takt med fingret. Hon stönade, gjorde små gnyende njutningsljud. Jag sög in bröstvårtan, lät tungan göra den våt och vandra runt den. Fortsatte att låta näsan smeka sig fram mellan brösten, upp ovanför dem, tillbaka. Hon särade benen, och jag lät två fingrar flera gånger finna sin väg in mellan läpparna. Märkte hur hela hennes kropp svarade med små ryckningar. Återgick till att låta de två hala fingrarna målmedvetet röra sig runt klittan.

Och så exploderade hon. Utstötte obegripliga läten. Juckade frenetiskt mot mina fingrar. Hon darrade. Hela hon skakade som i kramp. Länge. Visade tydligt att jag inte fick sluta. Men slappnade till slut sakta av. Höfterna som hon lyft sjönk tillbaka. Hon tog min hand och förde bort den bort från klittan, tryckte den lätt mot sin mage. Drog ett djupt andetag.

Så makade hon sig ner så att vi båda låg på sidan, ansikte mot ansikte. Hon gav min nästipp en lätt puss och blev liggande med huvudet stöttat i ena handen. Med andra smekte hon mig med fingrarnas översida ner över magen tills hon nådde min bultande hårda kuk. Liksom tankfullt lät hon fingrarna vandra över den.
– Du är bra på tjejsex, sa hon lågt. Så här brukar vi tjejer också göra. Med varandra.

Jag harklade mig och fick fram ett slags instämmande ljud.
– Jag ska berätta något för dig, sa hon. Något som inte ens mamma vet om.

Den här veckan skall tydligen många kvinnor öppna sitt innersta för mig, tänkte min övre hjärna. En ny erfarenhet. Jag undrade vad som fick dem att göra det. Inte såg väl jag ut som en biktfar?
– Jag har haft sex med både killar och tjejer, sa Sara. På gymnasiet blev det några... ja, fylleknull med killar... inte så många... det var inte så... hänförande, eller hur man ska säga... och det blev ingen fortsättning på dom förhållandena... Var väl kanske inte så bra på att hitta rätt killar heller... Så jag prövade med en tjej i klassen i stället... på fyllan det också... men det var i alla fall bättre... Fast det höll inte så länge... hon blev ihop med en äldre tjej... med bra jobb... och så flyttade dom ihop... vet inte hur det blev med dom sedan.

Så fortsatte hon att avslöja erfarenheter av korta möten med några villiga men omöjliga killar. Men mest med tjejer, många av dem lika omöjliga de också. Hennes senaste förhållande hade hon haft i Norge, med en kvinnlig arbetskamrat, en norska. Det hade varit bra och varat ganska länge, men hade tagit slut ganska stormigt ett par månader tidigare.

Hela tiden medan hon berättade lekte hennes fingrar lite nervöst på och runt min kuk, nästan som när en del människor utan att tänka på det fingrar och trycker på kulspetspennor när de ska säga något. Min kulspetspenna höll dock på att bli galen av lust, och jag kan kanske förlåtas för att jag inte riktigt tog in alla detaljer i hennes berättelse. Tankeverksamheten flyttades ju längre och längre ner för varje sekund som gick. Hon tystnade, såg på mig och tog ett hårdare, mer medvetet tag om kuken.
– Hör du på? sa hon.
– Visst, sa jag lite grumligt, jodå, det gör jag.
– Visst att du gör, sa hon skämtsamt förebrående. Ligg alldeles stilla nu så ska vi pröva en sak.

Hon ställde sig upp på knä bredvid mig och knuffade ner mig på rygg.
– Se upp nu, sa hon.

Så lyfte hon över ena benet och satte sig med ryggen åt mig med ett knä på var sida om mitt huvud. Försiktigt sänkte hon sig ner, och jag makade mig tillrätta så att jag fick hennes öppna fitta rakt över min mun. Hon böjde sig fram, satte båda handflatorna mot min mage och lät händerna sakta glida djupt ner i mina ljumskar, en på var sida om kuken, med tummarna kvar ovanför den. Mjukt och smeksamt rörde hon händerna upp och ner men höll kvar taget med tummarna, så att hon kunde hålla kuken rakt upp och vagga den från sida till sida.

”69” tänkte båda mina hjärnor, och någon av dem fick ett ögonblick fånigt nog för sig att undra vem av oss som var ”sex” och vem som var ”nio”. Jag lade mina händer på hennes rumpa och tryckte försiktigt ner henne mot mig. Hittade hennes springa med tungan och försökte få den att fladdra medan jag lät den löpa fram och tillbaka. Jag märkte hur hennes ben darrade till när jag prickade rätt på klittan. Så svankade hon så att jag kände hennes hårda bröstvårtor kittla min mage. Samtidigt som hon vaggade kuken lät hon sin tunga blöta ner den när den passerade hennes mun. Hela tiden smekte hon upp och ner i ljumskarna, hårdare. Jag tryckte tungan mot klittan och bredslickade den, blev våt i nästan hela ansiktet, njöt av hennes doft och smak, hörde hennes stön till svar. Sträckte fram mina händer och fann brösten, vägde dem i kupade händer med bröstvårtorna längst in mellan pekfinger och långfinger. Kände hur jag var på väg att komma.
– Akta dig, stönade jag, det är... nära...

Hon släppte genast taget och drog bort fittan från min mun, reste sig, flyttade sig hastigt ner så att hon, fortfarande med ryggen åt mig, kunde styra in kuken i sig.
– Kom inte än... jag måste... måste bara få känna dig... ha dig där inne... stönade hon.

Med sin ena hand snabbt roterande på klittan red hon med djupa, ganska långsamma nigningar min nästan sprutfärdiga kuk medan jag stödde henne med båda händer mot hennes rygg. Och stödet behövdes, för hennes orgasm fick henne nästan att falla av mig. Hon kom först, men jag var inte långt efter. Och hon krampade fortfarande när jag var på väg att börja slakna i henne.

Försiktigt höjde hon sig så att vi lämnade varandra och kröp ner vid min sida. Sara strök svettiga hårslingor från pannan.
– Var det här tjejsex, sa jag, så vill jag alltid ha tjejsex.
– Visst, sa hon. Det här funkar som tjejsex. Utom en liten detalj. Köttkuken.

”Köttkuk” tänkte jag, det är en köttkuk jag har. Och jovisst, så var det ju.
– Vet du, sa hon, på min skala från ett och tio... är du nästan lika bra som min förra tjejpartner.
– Bara nästan? sa jag och försökte låta besviken. Trots köttkuken?
– Jag skojade, sa hon. Du får också en elva. Nästan tolva.

Vi gosade i några minuter. Sedan steg hon upp, stod där bredvid sängen och visade hela sin nakna unga person i månljuset.
– Jag tror vi behöver få lite sömn, både du och jag, sa hon och strök mig lätt över kinden. Och då måste vi tyvärr dela på oss, det går nog inte att sova om jag blir kvar här.

Så såg jag henne tassa ut ur sovrummet, hörde henne stänga dörren till gästrummet. Jag drog täcket över mig, och underligt nog kom John B till mig igen. Trots att övre hjärnan gick på högvarv en stund.

Det var ljust i rummet när jag vaknade. Det tog någon sekund för mig att förstå var jag befann mig. Klockan visade 8.33. Jag sträckte på mig, vällustigt brukar det väl kallas. Min näsa retades av doften från nybryggt kaffe. Och jag hörde röster. Två kvinnoröster som samtalade lågt. Jag smög mig i kläderna, öppnade försiktigt dörren ut mot hallen och smög barfota ut i köket.
– God morgon, hälsade en pigg röst.

Det var Pia. Som satt vid köksbordet med Sara. Båda två anständigt klädda i blåjeans och toppar. Jag fick harkla mig innan jag kunde hälsa tillbaka.
– Du behöver kamma dig, skrattade hon. Gå och duscha av dig natten, du ser ut som om du festade hårt igår. Du får tio minuter på dig, sedan är bordet dukat.

Hon knackade uppfordrande i furubordet. Glittrade lite med ögonen mot mig.
– Dukat med frukost, la hon till. Kaffet har vi redan ordnat. Resten kommer vi att råna Lenas kylskåp på. Iväg med dig nu!

Jag klarade av morgonbestyren snabbare än de tio minuterna. När jag kom tillbaka till köket stod frukosten på bordet.
– Det var snällt av dig att låta Sara sova över här, sa Pia. Hon har förklarat varför hon inte kunde komma bort till mig.
– Inga problem, svarade jag, det var inget besvär alls.

Vi åt vår frukost under neutralt prat. Av Saras blickar förstod jag att hon inte avslöjat något för Pia om nattens aktiviteter.
– Men nu kan Sara lugnt flytta hem, sa Pia med ett lite bistert leende. Conny har åkt. Eller åkt ut, snarare. Han kommer nog inte tillbaka, om jag får bestämma. Vilket jag får. Eftersom stugan är skriven på mig.
– Jag ska plocka ihop mina saker, sa Sara. Det tar bara ett par minuter. Sedan kommer jag. Väntar du här, mamma?

Pia nickade, reste sig och gjorde en ansats att börja duka av bordet.
– Nej, lämna det bara, sa jag. Jag fixar disken sedan när ni har gått.

Hon gav mig en snabb kram. Lät sina läppar nudda min kind. Snart kom Sara från gästrummet med sin packade sportbag.
– Tack för hjälpen, Peter, sa hon. Jag uppskattar den verkligen. Kan bilen stå kvar tills jag åker?
– Inga problem, sa jag. Jag har bara lite tvätt att ta hand om, sedan åker jag också.

Så gick de. Jag såg att Pia gick med armen om Saras axlar en stund. Jag undrade hur Pia skulle reagera om hon fick veta att Sara och jag hade knullat. Jag hade ju sett prov på hennes temperament förut, så jag kände mig inte alldeles lugn.

Jag rev lakanen ur sängarna och laddade tvättmaskinen med dem. Tog en extra mugg kaffe innan jag diskade efter frukosten. För hand. Satte mig sedan ute på trädäcket och lyssnade på naturens ljud tills tvätten var klar. Sedan hängde jag upp den och välsignade den lilla bris som fick lakanen att vaja. Och torka fort. Jag hällde upp resten av kaffet i en ny mugg och återtog min plats på altanen. Och somnade till. Det hade varit knappt med den varan det senaste dygnet.

– Jag åker nu, sa rösten som fick mig att vakna.
Sara stod med sin packade bag nedanför altanen och såg upp mot mig. Jag gäspade, reste mig och gick fram mot henne.
– Ursäkta, sa jag. Jag somnade visst till lite.
– Vill du bara göra en sak för mig innan jag åker, frågade hon. Kan du ringa upp min mobil åt mig så jag hör var den är...

Jag fiskade upp mobilen ur bröstfickan och hon läste upp sitt nummer medan jag knappade in det. Det hördes en glad melodislinga från hennes bag. Hon tog kvickt upp mobilen och svarade.
– Hej, sa hon i luren. Nu har vi varandras nummer. Om vi vill ringa. Om jag får.
– Ring du om du vill, svarade jag. Kanske jag ringer också.
– Tack, sa hon. Tack för att du inte är arg. Fast jag gjort så dumma saker...
– Minns inget sådant, sa jag och log.
– Åh, jag gillar dej, skrattade hon. Tycker riktigt bra om dej. Men nu måste jag åka. Förresten, du berättar inget för mamma hoppas jag?
– Var lugn. Och kör försiktigt, sa jag. Var rädd om dig, Sara.

Så knäppte vi av samtalet vi haft över mobilnätet trots att vi stod högst tre meter från varandra. Sara gick mot bilen. Med lätta spänstiga steg. Ungdomliga. Jag såg efter henne tills hon kört iväg. Sedan lagrade jag hennes nummer.

Jag hade precis tagit in den torra tvätten när Pia knackade på glasdörren på altanen och steg in.
– Ska du ge dig iväg nu, frågade hon.
– Ja, inom en kvart, sa jag.

Vi stod och såg på varandra en liten stund. Nästan blygt. Så höll jag ut armarna och hon kom in i min famn. Vi höll om varandra en lång stund.
– Jag är så glad att jag träffade dig den här helgen, sa hon.
– Och lika glad för det är jag, svarade jag.

Jag såg att hon blev full i skratt. Jag också. Vi kunde hålla oss i två sekunder, sedan halvsjöng vi tillsammans ”...men gladast är nog räven!” Så skrattade vi och kom överens om att barnslighet inte helt försvinner med åldern.
– Har du din mobil med dig, frågade jag.
– Alltid, svarade hon. Behöver du låna den?
– Nej, jag vill bara att du ringer min, så jag kan höra var den är, sa jag.

Så läste jag upp mitt mobilnummer och hon knappade in. Det ringde i min bröstficka. Jag tog upp och svarade.
– Tack, sa jag i mobilen. Det var allt jag behövde. Nu har vi numren. Ifall vi vill ringa.
– Aj, aj, lurad, skrattade hon.

Vi tryckte bort samtalet. Kramades en liten stund till. Hon sa att hon hoppades jag skulle hälsa på fler gånger, och att hon trodde att Lena också skulle tycka om det. Och jag sa att jag gärna ville det, och tänkte på att vår konversation var precis som den man har med människor man möter på semesterresor och har trevligt med. Som man sedan aldrig mer träffar. Men jag bestämde mig där och då att det inte skulle bli så i vårt fall. Så fort hon gått lagrade jag hennes nummer.

Innan jag körde iväg skickade jag ett mess till Lena där jag tackade för helgen, meddelade att jag tvättat men inte strukit, att jag stängt och låst överallt och att nyckeln låg gömd på det vanliga stället. Resan hem var problemfri. Fick stanna en gång för att läsa Lenas svar. Jag tänker inte berätta vad hon skrev, bara att en del av det fick tankarna att snurra. I den nedre hjärnan. Också.

Redan på garageinfarten såg jag att jag skulle bli tvungen att klippa gräset. Det hade hunnit bli långt på en vecka. Så efter att ha landat min väska i hallen satte jag igång. I trädgården bredvid såg jag Kristina och Bosse i var sin solstol. Båda två barbröstade. Bosse kom fram till häcken så fort han hörde mig. Kristina satt kvar och vinkade till mig. Hon gjorde ingen min av att ta på en tröja, utan visade ogenerat upp sina nu riktigt solbruna bröst.
– Hej, sa Bosse. Jaså så ser den ut, din gräsklippare. Kristina vill att vi köper en likadan.
– Jo, den är bra, svarade jag. Du får gärna pröva den om du vill. Gärna på min gräsmatta.
– Nja, den är det nog bäst du tar själv, skrattade Bosse. Men när du är klar kanske jag får klippa min?
– Visst, sa jag. Det tar inte så lång tid.

Jag kunde inte låta bli att då och då kasta blickar mot Kristina och hennes känsliga bara bröst. Bosse märkte det också och lutade sig närmare.
– Visst är hon väl grann, viskade han. Jag vet inte om hon har kommit i någon ”ålder” eller vad det är, men hon... ja, det har blivit lite... hur ska jag säga... liksom livligare hos oss den senaste veckan, om du fattar. Och inte mig emot, verkligen inte.
– Jo, hon är fin, sa jag och svalde. Brun och fin.
– Hoppas bara att det håller i sig, sa Bosse. Kanske kan jag till och med få henne att pröva en sak som jag har tänkt på i ett par år, vi får se.

Han kastade en blick på mig, en sådan där manligt-samförstånd-blick, som jag uppfattade det. Fast vad det var han tänkt på i ett par år sa han inte.
– Har ni hemligheter, ropade Kristina. Ska jag fixa ett glas öl till er var, kanske?
– Tack gärna, sa jag, fast jag klipper nog färdigt först, tror jag.
– Det går nog bra att klippa ändå, sa Kristina. Jag hämtar.

Hon reste sig upp och gick med sin bara överkropp och gung i brösten in för att snart återvända med två välfyllda ölglas. Lika barbröstad kom hon fram med dem till oss.
– Varsågoda, hoppas de är kalla nog, sa hon och återvände till solstolen.
– Ser du, sa Bosse. Så där skulle hon aldrig ha gjort förr. Hon skulle knappt ha gjort det ens om vi hade varit ensamma hon och jag.
– Nähä, sa jag lite fåraktigt.
– Det är faktiskt upphetsande, tycker du inte, sa Bosse med ett menande leende. Skål förresten. För gräsklippare och annat.
– Skål, sa jag. Och jo, det är det nog. Upphetsande, alltså.

Vi drack våra öl, och jag klippte min gräsmatta. Bosse fick klippa sin och blev nöjd med resultatet. Kristina och jag bytte några blickar när han hade ryggen åt oss. Hon log, och blåste en slängkyss åt mitt håll. Jag hade en konstig känsla i magen.

Måndagens kväll och tisdagens förmiddag ägnade jag åt husliga bestyr och lite träning på motionscykeln. Badrumsvågen visade att jag hade blivit ett drygt kilo lättare sedan jag sist stod på den. På tisdagsmorgonen lade jag märke till att Annas garageinfart var tom. Och Kristina solade med bara bröst i trädgården en timme runt klockan elva, men syntes inte till sedan. Då såg jag i stället Bosse skruva ihop en nyköpt gul elektrisk gräsklippare. Jag vinkade in honom till min altan och bjöd på en tidig kvällswhisky. Som hann bli två till, medan vi pratade. Jag fick reda på att Kristina skulle vara och hälsa på en gammal kvinnlig kompis från skoltiden under kvällen.

I början av den tredje whiskyn fiskade Bosse upp sin mobil och började fingra på den.
– Här ska du få se något, sa han och räckte över den till mig.

Bilden som låg framme var den som Kristina tagit på sig själv när vi var och badade, den med vattenglittrande bar överkropp, knottrig hud och hårda bröstvårtor. Jag tog på mig en överraskad min.
– Oj, sa jag. När tog du den?
– Nej, nej, det är inte jag, den har hon tagit själv, sa han. Hon skickade den till mig i förra veckan när jag var på fotbollslägret. Visst är hon fin, min Kristina. Och vänta...

Han tog tillbaka mobilen och kom och satte sig bredvid mig. Så tryckte han fram en ny bild. Den hade jag också sett förut. Den visade en helnaken Kristina som poserade på stranden.
– Den här har hon också skickat, sa Bosse ivrigt. Och här...

Han tryckte fram ytterligare en bild. Den var ny för mig. Den visade Kristinas välansade kön i närbild. Och nästa bild visade samma fitta, men med det mörkröda håret helt bortrakat. Bilden därefter visade Kristina i vit sjukhusrock. På nästa bild hängde rocken helt öppen, och visade att hon var helt naken under den.
– Jag vet inte vad det har tagit åt henne, men det kommer bilder varje dag nu. Fast vi ändå är hemma båda två nästan hela tiden. Det är redan så att jag går och väntar otåligt på nästa.

Bosse skrattade, rättade till sina shorts och lade ifrån sig mobilen på bordet. Han hade knappt hunnit släppa den när den signalerade. Han tog upp den igen och öppnade messet. Jag såg ett leende sprida sig på hans läppar. Det såg ut som om han tvekade ett par sekunder.
– Det är väl lika bra att du får se den här också, sa han sedan och räckte över mobilen.

Den lilla bildskärmen var fylld av Kristinas renrakade fitta. Hon hade två av sina fingrar halvt begravda i den. Jag lämnade tillbaka mobilen efter vad jag tyckte var lagom många sekunder och försökte att omärkligt rätta till även mina shorts. Jag tror inte jag lyckades. Bosse sa inget, men jag var nästan säker på att han lagt märke till hur det stod till med mig.

Vi avslutade vår tredje whisky under tystnad. Och efter ytterligare en stunds neutralt prat tackade Bosse för sig och tog vägen genom häcken in till sig. Själv satt jag kvar och undrade över varför i all världen han visat mig sina högst privata bilder. Och varför Kristina bombade hans mobil med nakenbilder. Hon, som för bara en vecka sedan berättat för mig att hon var så blyg att hon knappt kunde ha ljuset tänt när hon hade sex med sin man. Visste hon om att han skulle visa dem för mig? Hade hon trots allt berättat om oss? Och hängde detta på något sätt ihop med den där saken som Bosse hade sagt att han ville pröva? Och vad gjorde han inne hos sig nu, ensam i huset?

Det var bara den sista frågan jag trodde att jag visste svaret på.

Mina tankar avbröts av ett ping från min egen mobil. Lite tankspridd tryckte jag fram meddelandet. En kort text: ”Känner du igen mig?”. Och en bild. Samma bild på Kristinas fitta och fingrar som jag just sett i en annan mobil.

Från Kristinas nummer.

Jag kollade ett större antal sekunder den här gången, men skickade inget svar. Lätt konfunderad samlade jag ihop whiskyflaska och tomma glas och gick in. Kvällen fördrev jag med att titta på större delen av en amerikansk deckare som gick att följa utan alltför mycket koncentration. Efter kvällstoalett lade jag mig och läste lite i en deckare i sovrummet. Med öppet fönster mot gatan. Strax före tolv hörde jag en bil stanna utanför och Kristinas lite fnittriga röst när hon tackade för skjutsen. Jag kikade ut, men såg bara bilen som for iväg. Och Annas garageinfart var fortfarande tom. Bara ett par lampor lyste i två av hennes fönster. Antagligen timerstyrda. Hennes helg hos systern hade tydligen blivit längre än planerat.

Natten blev lugn, som man säger. Större delen av onsdagen också. Så lugn att jag återupptog deckarläsandet i min säng, men somnade till liggande på rygg frampå eftermiddagen. Jag hade precis vaknat till igen då min mobil ringde. På displayen lyste ”Pia”.
– Peter, svarade jag. Hej, Pia.
– Hej, sa hon. Låg du och sov?
– Om sanningen ska fram så har jag nyss vaknat. Vi gubbar behöver såna där powernaps ibland, du vet.
– Å ja, det kan man nog behöva utan att vara gubbe, sa hon. Hur har du det annars?
– Bara bra, antar jag. Är du kvar i stugan?
– Ja, och alldeles ensam. Rätt skönt det också.

Det blev en liten paus innan hon fortsatte.
– Jag ringer för jag vill berätta ett par saker... du kommer kanske att tycka... du får inte bli arg... bara lyssna på mej... det tar bara en liten stund... så kan du fråga sen om du vill...
– Åkej, sa jag. Jag lyssnar.

Och så fick jag höra hur hon och Sara först hade haft ett samtal på måndag förmiddag innan hon åkte, och sedan ett till, ett längre, i telefon på tisdagen. Hon berättade att hon fått veta saker om Saras liv som hon inte haft en aning om. Att de både hade snyftat och skrattat en del medan de pratade. Några av Saras sexupplevelser med båda könen hade funnits med. Och hennes problem med dem. Pia sa inget som antydde att Sara berättat vad vi hade gjort. Hoppades inte det. Något strul med Saras jobb i Norge fanns där också. Och en del annat från hennes ungdomstid. Och hur gärna hon hade velat ha en pappa under den tiden.
– Sara har haft otur med varenda kille hon har haft, sa Pia. Har aldrig hittat någon att ha riktigt skönt sex med. Mycket hårda tag och konstigheter, det är vad hon har fått...

Jag hörde hur Pia svalde, och möjligen hade jag hört gråtdarr på rösten också. Det blev en liten paus igen. Jag sa inget, bara väntade.
– Sara tycker att du är... en cool gubbe, sa Pia. Hon verkar ha fått något slags förtroende för dig, trots att ni ju inte har träffats mycket alls. Så jag tänkte... Lena lånade ju liksom ut dig till mig... och... bli inte arg nu... du vet att jag tyckte vi... fungerade bra ihop... det var så skönt för oss... det var det ju... usch så svårt det här blev... det låter inte riktigt klokt längre!

Jag började ana vart hon var på väg. För det var hon väl?
– Säg vad du tänker, sa jag. Jag kommer inte att bli arg.
– Jag föreslog henne att hon skulle ringa dig... sa hon lite forcerat. Och be att få låna dig... ja, hon också... jag gav henne ditt mobilnummer igår... så hon ringer kanske... och nu vet du vad det handlar om då...

Jäkla Sara, tänkte jag. Hon hade lindat mamma om lillfingret. Hon hade tydligen inte med ett ord antytt vad vi gjort. Och mörkat att hon redan hade mitt nummer. Men fått mamma precis dit hon ville.
– Om ni... fortsatte Pia, ...alltså... om ni kommer överens... om något... då när hon ringer... så är det okej med mig... bara så att du vet det... det är okej...
– Jag vet inte vad jag ska säga, sa jag. Du ger mig ett stort... förtroende... och... jag uppskattar det verkligen... men hon är ju så ung... tror du verkligen...
– Ja, sa hon snabbt. Det tror jag. Hon kommer att ringa.

Det blev en sån där tankediger paus igen.
– Ligger du kvar i din säng, frågade Pia.
– Ja, sa jag, det gör jag.
– Jag ligger också bekvämt, sa hon. På rygg på flera kuddar. På min stora soffa.
– Jag minns den, sa jag. Kommer aldrig att glömma den, hoppas jag.
– Du Peter, viskade hon. Vill du veta vad jag har på mig?




***** ***** ***** ***** ***** ***** ***** ***** ***** *****
Skriv gärna kommentarer. Och sätt många betyg. Helst bra betyg...
***** ***** ***** ***** ***** ***** ***** ***** ***** *****