På spaning efter den tid som flytt. Så ser hans liv ut just nu. Tillbaka i sin barndomsort igen efter tio år. Han letar efter sin första förälskelse, Hanna. Hur gammal var han...tretton. Tänk vad det hade blivit med hans liv om han hade vågat berätta för henne då. Undrar om hon minns honom. Undrar om det är en dum idé att komma tillbaka flera år senare för att berätta.
Hon är ogift i varje fall. Bor i en lägenhet inne i stan. Hanna...Hanna med rakt mörkblont hår och jordens mest upplysande leende. Hon står här nu framför honom.
- Hej? frågar hon undrandes och fascinerat.
- Hej, du kanske inte minns mej, men jag är Filip. Vi gick i samma skola på högstadiet.
- Klart jag minns dej, säger hon lugnandes och ler blygt.
Han skrattar lite tyst och ler också.
- Får man bjuda dej på middag? frågar han.
- Det här kommer lite plötsligt, men visst. Kom in så länge.
Han stiger in i lägenheten och Hanna nickar mot soffan. Han sätter sig och Hanna går in i sovrummet för att byta om. Hon har dörren på glänt.
- Så hur har du det?
De börjar prata om sina liv och gamla minnen. Hanna har varit klar för en timme sedan, båda tycks ha glömt att de skulle ut och äta middag. Tills Filips mage kurrar.
- Vad säger du, ska vi gå?
Hon nickar.
De tar sig till restaurangen och fortsätter där med att prata ikapp. Samtalet flyter på och de blir nostalgiska. De börjar prata om sina klasskamrater och kärleksparen som fanns.
- Det var inte länge kärleken varade, skrattar hon.
- Nej, mumlar han och tittar generat ner i sin mat.
Hon ler också lite generat.
Maten är uppäten och när de snart ska skiljas åt tar han mod till sig där de står framför restaurangen strax intill en allé med vackra höstträd av eldfärger.
- Hanna, säger han och tar ett djupt andetag.
- Ja?
- Du...du är min första förälskelse och...jag är fortfarande kär i dej.
- Filip, jag...jag var också kär i dej och är det ännu.
De tittar på varandra och ler mjukt. De ger varandra en kort men ljuv och obeskrivligt efterlängtad kyss. En kyss som får Hanna att känna att hon aldrig blivit kysst på riktigt, förrän nu. Filip vill nästan pusta ut av att denna stora längtan han har burit inom sig äntligen släpper.
En kyss är rätt självklar, men någonting mindre självklart är att Hanna bjuder hem honom till sig igen.
Det är ingenting sedvänligt att börja hångla med någon man inte har träffat på mer än tio år. Men de gör det ändå. Djupt och mjukt. Ömt. De klär av sig sina ytterkläder och stapplar mot sängen.
- Filip, suckar hon mellan kyssarna.
- Hanna, viskar han och kysser henne djupare.
Hon lägger sig på sängen och Filip följer efter. De klär långsamt av varandra. Knapp för knapp. Plagg för plagg. Man skulle nästan kunna tro att de är ett par ungdomar som ska älska för första gången, så försiktiga de är med varandra. Han smeker varsamt hennes bröst, hennes höfter, henne. Hon smeker hans axlar, hans mage, honom.
Den mjuka varsamheten varar en stund tills de inser att de är vuxna. En kvinna och en man som inte är helt oerfarna i älskandets konst. Kyssarna blir mer djupa och snabba. Törstiga. Smekningar blir till bestämda grepp och de dova undanträngda stönen kan inte längre trängas undan.
Deras sinnen och kroppar är inställda för en kvälls intimitet. Kanske många fler i framtiden. Hon lägger sig och särar på sina ben. Filip tvekar inte en sekund på att skänka henne oral njutning. Han är duktig och hon flämtar. Tar ett hårt grepp om lakanet och går nästan upp i brygga.
- Herre jesus,viskar hon.
Själv är han styv och bultar av längtan.
- Efter alla år, mumlar han lågt och lutar sig över henne.
- Efter alla år, suckar hon.
Han trycker och milda makaroner...det var det enda han tänkte. Milda makaroner...fyfan vad det här är skönt! Impulsivt juckar han snabbare och stönar tyst. Hanna suckar lättat för varje tryck och pussar honom.
Starkt och passionerat älskar de stegrande. Hårdare och hårdare, djupare och djupare tills de hittar det rätta tempot.
Hanna suckar fjäderlätt och borrar in sina naglar i hans rygg.
Filip stönar gott. Han känner sig upplivad, vital. Manlig.
Resultatet blir en färgsprakande orgasm. Inga fjuttiga fyrverkerier...det här Big Bang. Hon blundar och ger ifrån sig ljudet av en sexuellt tillfredställd kvinna. Han, han ger ifrån sig ljudet av väldigt, väldigt nöjd man.
Efter den enorma lättnaden ligger båda och tjostar. Deras kroppar är klibbiga av svett och det doftar av sex.
- Åh Filip, suckar hon drömskt, nästan flickaktigt förälskad och kramar om hans arm. Han blundar och suckar lyckligt. Glad att han tog mod till sig.
Inga kommentarer ännu.