Några rader från författaren:
Jag gillar egentligen inte berättelser med del 1, 2, 3, 4, 5 och i det oändliga. Brukar inte som regel läsa sådana själv. Orkar helt enkelt inte. Jag har skrivit erotiska noveller i nästan femton års tid vid det här laget. Ibland har jag långa uppehåll, sedan så flödar det ordentligt. Jag tror jag hade något av ett rekord på sexnovell.se där jag skrev förut. Drygt 200 noveller, kan ha varit fler än så.
Jag har mina ”skov” då jag bara sitter utan uppehåll och inte kan sluta. Denna berättelse är en sådan som jag jobbat på i flera veckor. Jag har försökt undvika de gängse stereotyperna, men visst… har jag fallit i en del fallgropar även denna gång. Ju mer jag skriver vill jag måla upp en levnadshistoria, ett människoöde, på gott eller ont. Kanske är inte den här hemsidan forumet för det? Kanske är det snabba ”fixar” som gäller även här, som i resten av samhället idag?
Den här storyn gick under projektnamnet ”Skateboard-tjejen” men handlar inte ett skit om det. Berättelsen tog en egen väg och det var bara att följa med. Precis som när man häller ut vatten en sluttning och ser det ta vägar man aldrig på förväg kunnat räkna ut. Så är det även med skrivandet.
Vet inte om det är nödvändigt att sägas, men man kan inte vara för säker. Allt du läser i denna berättelse är ren och skär fiktion. Läser du in något som händelsevis verkar liknar någon du känner, eller jag valt ett namn på en levande bekant, så är det helt och hållet tillfälligheter. Inte heller speglar det mitt sexliv eller bristen på det om nu någon skulle få för sig att göra sådana paralleller.
– Det är bara på låtsas, som man säger till barnen då de sett något läskigt på teven.
Slutligen: Jag noterar ibland till min stora sorg att det häckar troll även här på sexiganoveller.se, precis som på andra ställen som sexnovell.se där jag var tidigare. Stämningen där blev så infekterad och hätsk att jag efter tolv års flitigt skrivande beslutade mig för att lämna den. Dessa typer tycks man aldrig bli fri från. De tenderar att följa en som spårhundar. Det är alla omöjliga tragikomiska sorter; bittra, moralpredikanter, avundsjuka, andefattiga och patetiska individer som bara använder sin energi till att ställa till jävelskap och att få andra att må dåligt. De resonerar som så att har jag det jävligt så ska inte någon annan få ha det bättre. Det är bedrövligt. Istället kunde de ju själva skriva berättelser och berika oss andra. Som vi andra gör. Hoppas de hittar ett liv någonstans där i framtiden.
Sedan ett ord till er som kommenterar. Innan ni gör det försök själv skriva och se hur "lätt" det är att göra detta. Det är ingen barnlek. Uppmuntra hellre så får vi fler som vågar sätta sig vid tangentbordet och låta fantasin flöda. Är vi vänner trots detta? BRA!
Med detta önskar jag (trots det) i vanligt manér, er alla en god läsning.
Hälsningar: Zanzibar
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Man hade kunnat tro att min kompis Axel och jag var gifta på det sätt vi bråkade och tjafsade med varandra nu och då. Men i slutänden så blev vi alltid sams och var obrottsligt lojala mot varandra då det väl gällde. Vi hängde på ungdomsgården efter plugget och satt, hör och häpna, och läste läxor där (!!!). Där hade de den godaste varma chokladen som människor kan göra i världen. Det Doris i köket inte kunde fixa är inte ens värt att fråga efter. Hon var en mästare på varma mackor och vi längtade till nästa tillfälle då hon skulle få ”ett ryck”, som hon kallade det, att göra sånt.
En annan orsak till att vi hängde där var för – brudarna.
Trots att dessa varelser kan vara lika delar underbara och giftiga som huggormar, är de gravt vanebildande. Vi höll oss alltid i närheten av dem, till deras stora irritation ska tilläggas. I deras ögon var vi med all säkerhet naiva, omogna och outvecklade. Våra öron hörde precis allt de resonerade om. Senaste dumpningen, nyaste förälskelsen, hur snygg Harry Styles är, etthundratusen recept på kladdkaka, bästa bantningstipsen, pumps eller sandalett, blondering eller multikolorerad, Lancôme, Maybelline eller L'Oréal, rött eller svart nagellack, tatuering på skinkan, under brösten, bakpå ryggen eller runt fotleden och andra helt och absolut ”livsavgörande” aspekter.
Ska villigt erkänna att hjärtat klappade innanför bröstkorgen så fort någon av dem kom in på ungdomsgården. Speciellt Cina Hemström, som jag hade förälskat mig uppöver öronen i. Hon var den där önsketjejen som finns på din näthinna så fort du blundar. Kvinnan du inser att du aldrig kan få - nånsin! Hon spelar i elitserien och du i Byxelkroks IF. Givetvis var hon redan tagen av en kille, Morgan Olsson, som gick sista året på gymnasiet och hade egen bil. Man såg hennes hår fladdra då han drog iväg med henne i sin cabriolet.
Där stod jag i grusdammet och bara önskade… och önskade. Cina skilde sig så markant från resten av tjejerna. Hon var bländande vacker med ett ljusbrunt hår som slutade vid midjan. Jag vågar även mig på att säga att hon nog hade bland de största brösten och läckraste baken bland brudarna på skolan. Hon behandlade en inte heller som skit och något hunden tuggat på innan den skitit ut det. Man fick alltid ett ”hej” från henne.
Förutom dessa egenskaper hade hon ett leende som kunde rycka upp mig ur den gråaste tristess och nattsvartaste vardag. Cina hade något som tycks ha fallit i glömska i dagens individualist-samhälle: den underbara förmågan att visa ödmjukhet. Idag verkar det karaktärsdraget skymmas av alla selfiekåta individualister som inget annat vill än att visa upp hur jävla fantastiska just de är. Samma personers Instagramkonton är smockfulla av vaddå? jo… självporträtt.
Vår lärare Torsten Egnell älskade att slänga ut köttben i form av heta debattämnen från tidningarna. Han njöt då vi nästan klöste ut ögonen ur varandra av ilska. När alla satt där och resonerade självsäkert i klassen, väntade Cina alltid tålmodigt tills det blev hennes tur. Då hon öppnade munnen blev de flesta totalt svarslösa. Hennes svar var grundligt genomtänkta, insiktsfulla, kloka och fulla av empati och tolerans. Ingen kunde ens kommentera henne efteråt. Hon hade täppt till bakvägarna för vartenda jävla motargument. Jag såg hur de rostiga kugghjulen gnisslade runt i huvudena på de andra tjejerna och även en hel del killar. Dock utan minsta resultat.
Inte undra på att vår magister verkade ha ett gott öga till henne… ibland verkade det väl intimt får jag tillägga. En del tänder på stil och klass, andra på självsäkerhet, Torsten, vår lärare verkade tända på intelligens. En gång såg jag honom hålla handen på hennes bak medan de diskuterade resultatet på sista provet. Han smekte henne och hon verkade inte ha ett dugg emot det utan log bara åt honom innan hon glatt trippade därifrån. Torsten kramade hårt om kuken där utanpå tyget. Vi förstod med generande tydlighet att han inte var ute efter att höra om hon kunde rabbla upp glosorna i engelska eller kunde multiplikationstabellen flytande.
Det pågick något mellan Torsten och Cissi…
Vi beslutade oss för att hålla ett öga på henne. Detta för att vi gillade henne och inte vår vurm för att ”bevara” Torsten i helgd och ära om nu någon tror det.
Nästa dag rodnade Cissi så fort hon kom in i klassrummet. Torsten kastade ogenerat, lystna blickar på henne. I hans fantasi var hon nog redan naken, redo att bli påsatt av honom. Det syntes med generande tydlighet fast karlfan själv inte blygdes för fem öre. Han var gammal nog att kunna vara inte bara hennes farsa utan morfar för helvete (!). Han hade en begynnande flint som han dolde ganska dåligt. Sedan en mage som vittnade om alltför stor förtjusning i öl och chips framför Sportextra om helgerna. Han var den där magistrala typen som alltid tycktes se ner på en då han pratade med en i korridoren. Oftast var det något klagomål han hade att framföra. Annat var det då någon lärarpraktikant var på besök. Då körde han hela sitt charmregister för att impa på kvinnan i fråga. Han morsade på oss och frågade hur det var med var och en av oss. En riktigt hycklande slisk alltså.
En gång hade vi stannat kvar i kemilokalen för vi ville stjäla litet svavel-lever från ett förråd som kemimajjen aldrig låste. För den som inte känner till det så luktar det precis som stinkbomber eller ruttna ägg om man låter det dra några dagar i vatten. Förr fanns det att köpa på apoteken berättade farsan. Då behövde man bara ge som ursäkt att man behövde förstöra någon koppargrej som fastnat i något rör eftersom svavellever förintade koppar.
Hursomhelst, under tiden vi letar hör vi stönande och läten innanför vår skolsal. Vi gläntar på dörren och står så till att sikten in till oss var obefintlig men vi kunde se precis allt som försiggick i vårt klassrum. Där stod Torsten och höll den senaste praktikanten Veronica Malm på knä med ett fast grepp om hennes hårkalufs. Han drog upp sin gylf och plockade fram en rätt så ansenlig kuk. Tjejen såg ut att be om att få slippa men han var mycket uppfordrande och morrade åt henne med myndig ton att suga hans kuk.
– Du har väl gjort det förr, eller hur?! Du är ju för fan tjugoett! Du har väl sugit en kuk i dina dar, förmodligen redan som trettonåring! Sug på nu! Jag vet att ni unga flickor älskar att suga kuk!
– Snälla… jag har kille…
– Det man inte ser mår man inte dåligt av. Sug nu så ger jag dig de rekommendationer du behöver annars kan du glömma alltihop. Då får du de sämsta betyg jag kan ge. Glöm inte att dina undervisnings-ansvariga är mina gamla vänner. Gör du mig en tjänst så gör jag dig en. Så funkar det i hela samhället förstår du. Sug nu för helvete!
Våra kukar ställde sig som spett då vi såg den snygga, nästan platinablonda lärarpraktikanten ta Torstens kuk till sina rödglansiga läppar. Hon var snygg som fan och tycktes ha rediga bröst där innanför den tunna blusen. Dessutom hade hon tajt kjol på sig parat med förbannat snygga ben under ett par skinande nylonstrumpor. Rena kukretaren i kubik. Jag kikade på Axel och sa att vi måste spela in detta på mobilen. Man vet aldrig när vi kunde behöva litet ammunition mot Torsten.
Jag satte min mobil i kameraläge på ett hyllplan intill dörröppningen, efter att jag checkat att allting funkade, och lät den gå. Torsten verkade stressad och irriterad och grep tjejen i öronen och skjutsade kuken litet djupare ner i hennes svalg. Hon frustade och halvt kräktes men han var nere igen. Till slut kunde man se hans kuk utanpå hennes hals. Den åkte djupt ner i hennes svalg. En paus för henne att andas sedan ner med kuken igen. Slutligen klarade hon det utan besvär. Torsten knullade henne långt ner i halsen och han grymtade som en belåten galt.
– Se där, jag visste ju att du kunde suga kuk så fort jag såg dig trippa runt i korridoren. Du är en fresterska och har dig själv att skylla. Du vet, det har inte kommit hit en enda praktikant som inte jag fått att suga litet kuk så här på eftermiddagen. Sånt gör bara att man mår bra, eller hur?!
Tjejen såg närmast förskräckt ut och vi tyckte riktigt synd om henne. Vi beslutade oss där och då att sätta dit Torsten. Det vi hade räckte gott och väl till att få honom utsparkad härifrån skolan på livstid. Ingen skola skulle vilja anställa honom efteråt.
Med en djup suck drar hon ut kuken ur sin hals och tittar uppfordrande på Torsten.
– Kan jag gå nu? Du lovade ju att om jag sög din kuk så skulle jag få gå hem.
– Lilla vännen… här är det jag som skriver reglerna. Det där var ju bara en apertif…seså ställ dig upp. Nu ska vi kika på godsakerna där innanför blusen. De har jag länge velat kika på.
– N-n-nääee… det fanns inte i vår överenskommelse… jag måste hinna med bussen som går om en kvart. Snälla… jag lovar inte skvallra till nån om det här…
– Jag skjutsar dig hem, Veronica lilla. Och det där med skvallra kan du glömma. Ingen kommer ändå att tro dig. Det blir ditt ord mot mitt.
Torstens händer var redan på den snygga tjejens blus. Han knäppte upp en knapp, hon knäppte igen den. Slutligen föste han undan hennes händer. Efter att han nått den sista knappen häktade han av henne den röda sammetsbehån. Hon stod bara där med vitt uppspärrade ögon och verkade inte tro vad som hände henne just där och då.
– Men Veronica, lilla vännen… varför har du gömt undan dessa godbitar för mig?
Han började kyssa och slicka runt hennes vårtgärdar och nafsade på bröstvårtorna. Hon verkade fortfarande vara i chocktillstånd. Kan slå vad att hela situationen måste ha tett sig surrealistisk för henne. Själva var vi totalt fastfrusna där vi satt hopkrupna och såg hela skådespelet som om vi befann oss rätt inne i en P-rulle. Torstens hand var redan under hennes kjol och grävde runt. Hon lutade sig bakåt och brisade plötsligt på benen. Nu hörde vi hennes börja sucka av kåthet. Det gick en lång stund då han gav de där stackars brösten en rejäl omgång. De var snart flammigt röda av hans framfart. Det syntes att hennes sista försvarsmurar höll på att rämna totalt.
Torsten sjönk ner på knäna och dök formligen in mellan hennes ben där hon stod tillbakalutad mot katedern. Snart slickade han hennes fitta så hon kved och gnällde högljutt. Vi kikade på klockan. Plugget var ju slut sedan en halvtimme tillbaks men vi kunde bara inte lämna den här scenen. Veronica drog upp sina ben och satt ännu tillbakalutad med armbågarna och med hälarna i spjärn på kanten till katedern. Nu hade han fullt och fritt spelrum. Fittan lyste röd och blygdläpparna rullade som toppflikarna på en isbergssallad.
Det var som om hon i sitt stilla sinna visste vad som väntade henne. Den här gamla gubben skulle få henne att vara otrogen mot sin pojkvän för första gången. Det var inget som hon fann direkt attraktivt hos Torsten, snarare var han påflugen och efterhängsen och ”all over the place”. Nu förstod hon varför. Han hade velat knulla henne från dag ett och nu skulle hon snart gå med på det. Han hade haft allt i slug beräkning och lät henne vara orörd tills hennes praktik närmade sig slutet, då han satsade allt på henne.
Han kallade ofta in henne på sitt kontor där han förklarade och inpräntade hur viktig han var för hennes framtid som lärarinna. Hur viktigt det var att hon gick honom till mötes och gjorde bra ifrån sig. Till en början hade hon missförstått det till att vara excellent i lektionssalen, något hon utförde med bravur. Men med tiden blev det alltmer uppenbart att det var sex han var ute efter. Som det nu var kunde hon varken undvika honom eller sjukskriva sig då det skulle inverka menligt på hennes praktikbetyg. Hon var tvungen att rida ut hela situationen och hoppas att på det hela skulle sluta på bästa möjliga sätt.
– Du är helt ifrån ditt sinne, Veronica! tänkte hon. Du tänker sabba ditt förhållande med din drömkille för en osexig gammal gubbe med ölmage och flint!!! Detta är slutet för dina aspirationer på att vara trogen en man allena! Samtidigt måste jag ge honom cred för att han slickar mig på ett sätt ingen före honom gjort. Värst av allt är att det snart kommer att gå för mig och det rejält! Åhh, så sträv och skön hans tunga är! Bara han inte rör vid klitoris… aj fan, han är redan där… nu är det snart kört…
Hon hade ännu smaken av hans kuk i munnen. Tungan var klibbig och klistrig av all försats hon sugit av honom. Det var en frän maskulin arom som stack i näsborrarna på henne. Hon fattade inte hur lätt hon gått på den här inviten. Hon hade inte ens fattat att det var en förevändning han kom med för att få komma innanför hennes trosor. Det var ju sista dagen imorgon på hennes tre månaders praktik, den sista för hennes kurs, sedan skulle hon bli färdig småskollärarinna. Dock hängde allt på att han gav henne goda vitsord. Lärarna på kursen hade gång på gång poängterat hur oerhört stor vikt de fäste på lämplighet ute på fältet. Det var där det visade sig om de var lämpliga eller ej. Ett fällande ord från Torsten och hon skulle vara så jävla rökt!
Var det hennes fel att detta hände? Hade hon omedvetet gett honom signaler att det var okej att köra? Var det kläderna? Hon gillade ju litet lediga, snygga och sexiga kläder. Ibland hade hon ju t o m haft nätstrumpor då hon undervisat tillsammans med honom. Då hade han ju inte visat en enda min. Inte ens den där minikjolen som nästan visat trosorna då hon böjde sig ner för att plocka upp något papper från golvet. Inte heller de hypersexiga högklackade pumpsen hon haft hade fått honom att röra ens en min, än mindre verka distraherad. Han var ett verkligt sexuellt rovdjur som väntade tålmodigt tills han kunde fälla sitt byte.
När eftertankens bleka krankhet slog henne så förstod hon att han planerat detta så grundligt att hon aldrig skulle kunna dra sig ur det. Han slog aldrig till i början utan lät henne slösa bort två månader. Åtminstone skulle det ju varit fallet om hon inte gått med på det som nu höll på att hända. Men ju närmare slutet de kom desto mer sexuella inviter fick hon. Först undrade hon om han var riktigt klok. Hon, den snygga partytjejen med så kräsen smak då det kom till killar!? Vem trodde han att han var? Johnny Depp? Brad Pitt?! Hon bara avfärdade det hela som någon excentrisk grej han hade för sig. Det skulle nog gå över… men så blev det ju… inte. När hoten snart kom fick det till resultat att hon hade ont i magen så fort hon skulle till skolan för att fortsätta sin praktik. Hela tiden intalade hon sig själv att allt skulle gå över bara för att inse att det bara blev värre.
Skulle hon anmäla honom? Då skulle ju också hon drabbas av uppmärksamheten oavsett hon var offer eller ej. Hennes kille skulle göra slut med henne på stört, det visste hon. Han var nästan sjukligt misstänksam och svartsjuk. Hon själv hade lurats av Torstens lugn, då han inte visade några som helst sexuella tendenser i början. Hon berättade detta för sin kille och de skrattade till sist åt den där gamle stofilen på skolan där hon praktiserade. Nu skulle snart samme ”stofil” köra sin hårda kuk in i hennes fuktiga fitta… och… hon skulle förmodligen också njuta av och gilla det misstänkte hon.
Plötsligt svartnar det nästan för henne, magen krampar och hon kommer i en häftig orgasm. Hennes darrande ben klämmer åt nacken på Torsten. De håller honom i ett järngrepp innan de långsamt slappnar av. Torsten stiger ur sina byxor. Han lägger dem och sina kalsonger i en prydlig hög på katedern. Valkarna hänger på varandra och gubbfläsket dallrar då han ställer sig mellan hennes ben. Kuken pekar upp mot taket, han är kåt som en brunstig hingst. Han står där framför henne med ett överlägset, triumferande ansiktsuttryck och daskar kuken på hennes venusberg.
– Ja, fröken Malm… då har vi kommit till sanningens ögonblick. Jag måste säga att det har varit ett sant nöje att jaga er. Lönen för mödan var ju översvallande. Jag ska få knulla ännu en ung, attraktiv läraraspirant, pigg på att lära sig litet om blommor och bin så här på eftermiddagen. Men nog snackat nu.
Han trycker sig in och vi ser hur Veronica fattar tag om kanten på katedern för att inte hasa av den då han stöter sig in så det knakar i träet. Hon stönar till djupt och kippar efter andan. Han ger henne ingen respit utan trycker sig till botten den här gången. Hon tjuter till och ber honom vara försiktig. Han nonchalerar det och trycker sig i botten igen och igen och igen tills arslet går som en turbin och han knullar henne på allvar. Hårtestarna hänger över pannan på honom medan svetten lackar över hela ansiktet. Han ser bestämd och målmedveten ut. Han ska ge den här stackars tjejen en omgång råknull som hon kommer att minnas. Det smaskar och daskar då pungen smäller in i skinkorna. Vi ser tydligt hur en rosa flik av fittan hänger med ut då han drar ut kuken.
– Fan, Chrille… gubben knullar ju henne som den värsta hingst! viskar Axel hest medan han kramar om kuken som står som ett spett där under jeansen.
– Ja, viskar jag tillbaks, men så jävla rökt han kommer att va efteråt. Vi ska bara vänta på rätt läge.
Det kändes som om han skulle komma upp genom magen på henne var gång han tryckte sig in. Gubben var inte direkt småvuxen, snarare kolossal!! Han klämde hårt om hennes bröst hela tiden så det sved. Men ååååh vad skönt detta ändå var. Hon kunde inte tro sina känslor. Där hon borde ha känt djupt och innerligt äckel, njöt hon som en kåt liten hynda. Fittan kändes som om den brann då den krokiga kuken drog uppe i taket av fittan där tusen nervtrådar löpte. Fan, det gjorde henne tokig av upphetsning!
– Knulla mig då din sluga jävla gubbe! Knulla mig med allt du har för allt vad gubbfläsket håller! Knulla! Knulla! Knullaaaaa!!
– Oh ja, du ska få så mycket kuk i dig att det kommer att spruta ur öronen då jag är klar med dig, lilla slampa! Lilla kåta slampa! Ni är alla likadana, bara man slickar er och suger på tuttarna så öppnar ni på benen och låter till och med gamla gubbar som jag få komma in i härligheten!! Undrar vad killen därhemma skulle säga om han fick se dig nu? Robert är det han heter, va? Han är bilmekaniker nere på Opel, eller hur?!
– Hur fan visste han det? Tanken gick genom hennes huvud och träffade som ett expresslok mot en bergvägg.
– Jaså, du trodde inte jag visste det? Tänk om jag filmar det här och råkar skickar en fil i hans mejlbox? Så vakta du din lilla söta mun.
– Kom nu! Ställ dig framför katedern! Vänd dig om! Jag vill ta dig bakifrån! Så där ja… åhh fan… du är ”bakmusad” åhh så perfekt!! Aaaahh… åååhh faan vad skön du är!! Passar perfekt att bli knullad bakifrån. Mumma kardemumma!! Åhh så jävla tajt fitta du har! Den tajtaste jag haft!
Han drog bak hennes armar så överkroppen hängde över katedern. Brösten rullade i rytmiska cirkelrörelser så fort han dunkade in sin kuk i henne. Hon hängde och slängde med huvudet. Hennes långa, blonda hår hängde som en gardin ner på katedern där det svepte över den för vart drag och push han gjorde. Vi visste inte vilka tankar som kunde gå genom den tjejens sinne men vi kunde ana. Detta hade alltså Torsten gjort förr och nu hade vi hela bekännelsen på mp4-fil.
Det hade gått en stund och slutligen kom Torsten. Han brölade som en skadskjuten älg då han slungade in sats på sats i tjugoettåringens fitta. Efteråt stod han där och pustade fortfarande inne i henne. Han juckade litet fram och åter och såg ut som han ville suga länge på den karamellen. Hon låg alldeles slutkörd där på katedern. Inte så mycket som ett pip kom från henne. Ett tag undrade vi nästan om hon fortfarande levde eller om Torsten knullat ihjäl henne.
Han drog sig ur henne med ett plopp och ut for en jätteklick med sperma. Den landade med ett plask på golvet under dem. Det rann ymnigt av sperma från hennes fitta i långa, sega trådar som gungade så fort hon försökte ta sig upp. Hon låg där och tittade begrundande med tom blick ut genom fönstret på körsbärsblomstren i träden utanför. Naturen hade ännu sin skönhet kvar. Själv kände Veronica inte det. Hon kände sig slampig och smutsig. Hon hade gått med på något hon aldrig skulle ha gjort under andra omständigheter. Hon pressades mer eller mindre till detta. Hela kroppen kändes skitig, hon kände sig smutsig och skitig bortom ordens beskrivning.
Torsten hade fått på sig skjortan och höll på att knyta slipsen. Inte heller han sa ett ljud men det syntes på hans belåtna flin att han tyckte han gjort något som nästan förtjänade Nobelpriset. Vi hatade var gång han såg ut så. Nu hade vi fått ytterligare en tolkning på vad det innebar.
– Jävla gubbslem!! Men nu är du röktare än en böckling!! Sug på den du! morrade jag för mig själv.
Han gick ut och stängde dörren till klassrummet. Vi kunde höra hur han konverserade hjärtligt med någon kollega utanför. Han skrockade belåtet och skämtade med honom sedan hörde vi stegen sakta dö ut. Veronica låg ännu kvar där på katedern med fittan vitt synlig. Blygdläpparna var rödare än stopplysena på Axels Epatraktor. Hon rörde sig inte ett dugg och nu blev vi seriöst oroliga. Det som gjorde att vi skämdes så inåt helvete var det faktum att vi ju faktiskt kunnat gå in och avbryta hela jävla sexakten. Istället hade vi stått paralyserade men inte utan att ha kåtat upp oss under hela dramat. Våra kukar stod fortfarande som spett innanför jeansen. Snacka om motsägelser i kubik!
Slutligen ser vi Veronicas kropp hoppa och hör henne gråta. Gråten vill aldrig ta slut utan blir bara värre och värre tills den slutligen är outhärdlig för oss. Vi måste göra något för tjejstackarn! Slutligen slog hon med knytnävarna i katedern och skrek av ilska. Det såg ut som om hon rent av ville slå sönder katedern. Sen blev det tyst igen tills gråten återigen började. Nu jävlar var det tid att rädda kvinnan! Vi steg fram från vårt gömställe. Sakta gick vi fram!
– Hej…… Hon såg upp med rödgråtna ögon och darrande underläpp. Fan vad jag hatade Torsten där och då. Så jävla mycket.
– V…v-v-v-vilka… är…… n-n-ni?
– Jag heter Christer Paulin och det här är Axel Andersson. Ska inte fråga hur du mår för det hörs lång väg. Vi skulle vilja hjälpa dig… om det går förstås… och… om vi får det…
– Tack, snälla ni… men… det är rätt…… kört… för mig… nu… jag har skitit i det blå skåpet… som en elefant skulle jag tro… det här kan jag aldrig laga eller fixa till.
– Vad fan… anmäl honom! För helvete! Det var Axel som tog till orda.
– Han våldtog ju dig!! För det var Torsten, eller hur?! Han kladdar ju på alla tjejer, t o m i vår klass!! Fatta, femtonåriga tjejer!! Fy faaan!! Vilket gubbslem!!
Axel böjde sig och plockade upp hennes trosor. Han lade dem i handen på henne. Sedan plockade han upp blusen och kjolen sant behån som han också räckte till henne.
– Tack, men det finns inga vittnen… jag är både rökt och körd. Min kille kommer att sparka ut mig med arslet före, redan ikväll. Spelar ingen roll att jag säger att jag blev våldtagen. För honom spelar det ingen roll vilket. Det vet jag. För honom kommer jag hädanefter inte va mer värd än ett billigt fnask eller en hora.
– Klä på dig, Veronica, sa jag. Jag har en grej jag vill visa dig. Men först ska vi ringa farbror Polisen och göra en anmälan.
Hon såg förundrat på mig medan hon torkade tårarna med andra handen. Axel kramade om henne och tordes t o m smeka hennes kind, han som annars var så blyg av sig. Hon vände huvudet mot honom och log.
– Ni är bra gulliga, sa hon med nasal nästan snuvig röst. Vilka sa ni att ni var? Är ni elever här på skolan? Vi nickade.
– Vi gillade dig stenskarp! Du fick t o m samhällskunskap, matte och geografi att bli spännande och intressant. Du är som gjord för att vara lärare, Veronica!
Nu trillade tårarna ur ögonvrån på henne igen. Axel kramade om henne och nu fick han en tillbaks. Som hon kunde gråta, denna Veronica!! Det fanns ingen hejd på det. Måste vara flera liter redan.
– M-m-måss… måste duscha av mig… kan ni hjälpa mig för… jag kan knappt stå på benen…
Veronica lade sina armar ömsom på Axels och min axel (no pun intended). När hon kom in i duschen lade hon sig på alla fyra på golvet och spydde. Där fortsatte hon kräkas. Vi tog fram ett badlakan och lämnade henne ifred. Snart hörde vi strilandet av duschen men även gråten. Vi satt där på var sin sida om dörren och kände oss skamsnare än skamsna. Vi lovade varandra att detta aldrig någonsin skulle få ske igen. Ingen mer jävla passivitet från vår sida, så helvete heller!!
Hon kommer ut efter säkert en halvtimme om inte mer. Håret är blött och trots att hon inte har mejkat sig är hon vackrare än vacker. Jag suckar rent av då jag ser henne. Det syns över hela henne att hon söker samla sig. Ögonen är alldeles röda och svullna. Hon går nästan tveksamt fram till oss.
– Det… det var… nåt du ville säga… jag är klar nu. Jag har ringt polisen. De skickar hit en kvinnlig polis som ska anteckna en rapport.
– Du sa att det inte finns några vittnen… Veronica nickade.
– Inga…
– Där tar du fel, vi såg vad som hände. Ärligt talat skäms jag för att vi inte ingrep. Kan du förlåta oss för det?
Nu darrade underläppen på nytt på henne.
– Nej! Snälla, gråt inte mer… jag har mer att säga.
Hon tittade upp under lugg där hon satt med böjt huvud. Jag tog fram min mobil och tryckte på ”play”.
– Här har du ditt bevis, fortsatte jag. Polisen kan få det.
Veronica satt bara och gapade i pur förvåning.
– Vi har velat sätta dit honom så länge. Vi rent av hatar gubbjäveln! Nu har vi vår chans att göra det. Ingen gillar honom på skolan. Alla tycker han är en slemhög och nu förstår vi varför.
Veronica satt och höll i mobilen. Hon fick ett lugn över sig som var oerhört tillfredsställande för oss.
– Killar… ni är genier! Ni är förbanne mig rena rama genierna! Jag förlåter er vad som helst för detta bevisar min oskuld. Jävla Torsten Egnell… nu ska du brinna i helvetet!! Tack, Christer… så jävla mycket TACK!!
Hon smekte mig om kinden och det värmde ända i djupet av min varelse av bara beröringen från denna fantastiska kvinna. Polisen kom och såg sådär misstrogen ut när Veronica berättade sin historia. Torsten var en rätt ansedd person som dessutom satt i en del nämnder i kommunen som fritidspolitiker. Förmodligen hade han jagat fitta även där. Hon kommenterade Veronicas redogörelse med misstro. Vi blev så förbannade att vi skrek till henne att för helvete skärpa sig!
– Och vilka är ni då, sa hon drygt.
– Vittnen som såg på hela akten.
– Så typiskt killar då…
– Fuck you!! replikerade Axel.
– Är det så här ni behandlar kvinnor? En medsyster dessutom! Fy fan!!
Hon greppade instinktivt efter handklovarna men släppte dessa efter ett tags funderande. Sig Sauern låg hotande där vid sidan av henne men vi var så förbannade av hennes attityd av vi var i upplösningsstadiet. Jag steg fram och lade mobilen i hennes handflata.
– Här har du alltihopa – på film! Skicka nu den jäveln i finkan på vatten och bröd, fräste jag.
Hon tittade på och hörde hela skiten av Torstens konversation. Ju längre hon gjorde det, desto vitare blev hon i synen. Slutligen rodnade hon av ilska, stängde igen anteckningsblocket med en smäll som hördes i hela korridoren.
– Jag tar med den här till stationen. Det är bevismaterial från och med nu. Veronica, vi ska till lasarettet och säkra spåren, för har det gått för honom så har du hans dna över hela kroppen, även inuti. Jävla gubbäckel! Förbannade jävla gubbäckel!!
– Jag sa ju det, replikerade Axel och fick en grym blick från henne.
– Gå hem med er nu! Ni har inget mer att tillföra.
– Vi vill hänga med till lasarettet…
Veronica såg över Axeln på oss och skakade på huvudet.
– Ni har gjort mer än ni anar killar… så jävla tacksam till er är jag att ord inte förmår ge det rättvisa. Jag hör av mig, okej?!
SLUT PÅ DEL 1
Tusen tack, Älskande paret. Det är så jag känt länge då man skrivit. Det är mycket man lägger ner av sig själv i berättelserna, faktiskt mer än vad läsarna tror. Jag sträcker ut handen och hoppas dessa promille blir till procent vad det lider. Hursomhelst kan jag inte sluta skriva för egen del, beröm eller kritik till trots. Det är som en beroendeframkallande drog.
Har bara läst förtexten ännu och känner så igen det du skriver. Jag har skrivit en del själv och alltid önskat kommentarer, men det kommer väldigt lite. Man skriver och skickar in för att eventuellt glädja medmänniskor. Då många tusen läser men inte kan tänka sig att sätta en kommentar mister man lusten att skriva. Det finns en del trogna supporters med de utgör promillen av antalet läsare. Tråkigt. Tack till dig som gett oss en ny berättelse!
Har tyvärr inte läst dem i ordning. Det var ett misstag. Denna öppningsdel är stark. Bäst så här långt. Får se om jag orkar läsa alla i rad. Bra skrivet.