Det sexiga mysteriet på Gripenwalds herrgård

Vinden blåste kallt och rufsade om Liams nougatfärgade hår igen, och en kall kåre späd sig längst hans ryggrad. Han hade stått utanför den övergivna herrgården i säkert en kvart nu, utan att ha kunnat samla modet att gå in. Ångesten vällde upp och dunkade inuti. ”Jävlars fitthelvete, jävla kukröv, jävla Tompa!” tänkte Liam medan en tår sakta rann ner för hans kalla kind. Veckan innan hade hans närmaste killkompisar haft en myskväll med öl och snack om gamla minnen, som senare in på småtimmarna hade resulterat i spökhistorier. Liam hade överlag känt sig låg och ignorerad av vännerna, vilket inte hjälptes av att Tompa hade börjat berätta historien om spökdamen på Gripenwalds herrgård. Kortfattat: Gripenwalds var en oerhört rik familj och på 1980-talet hade den yngsta dottern (Wendela) blivit på smällen när hon var bara 18 år gammal! Dessutom med sonen till en bonde. Skammen var enorm för familjen, och dottern dog i barnsäng ett par år senare. Efter detta hade alla i familjen Gripenwalds dött i olika olyckor. Därför gick det ett rykte om en förbannelse.

”Haha, fatta vad kul om vi hade sovit där, på den övergivna herrgården! Liam hade ju dock stannat hemma, jävla pussy” skrattade Tompa rått, och grabbarna flinade lite. Liam kände skammen bränna. Ingen tittade på honom.
”Vafan killar lägg av” sade han, men ingen mötte hans blick. Plötsligt blev han arg. ”Jag ska fucking sova där! I motherfucking svär. Jag är ingen pussy, okay” sade Liam med nästan desperat tonfall, men ingen svarade.

Och nu stod han utanför villan, ledsen och rädd. Med sig hade han ficklampa, lite godis, sin Androidmobil och en filmkamera för att kunna bevisa för sina ”vänner” att han höll sitt löfte. Och plötsligt fick han som en elektrisk stöt av mod och bara gick framåt, mot herrgården. Han skulle fan klara detta!! Det är bara dumma rykten som inte ens är särskilt läskiga. Spökdamer… familjetragedier… WTF!! 80-talet var ganska nyligen dessutom så det skulle inte hunnit bli så spöklikt nedslitet inomhus, tänkte han, plus att hemlösa eller alkisar säkert brukade crasha där om vintrarna. Med en målmedvetenhet som hos en fullvuxen man knackade han på den gamla porten. Men då greps han genast av en djup ångest och var nära på att avbryta alltihop och bara kubba hemåt, varför i helvete knackade han!!!!!!! Vem knackar på ett spökhus!! Han backade han några steg och väntade olustigt på att huset skulle reagera på hans lilla ”hej”. Det gjorde det inte. Han kände sig kluven. Vad fan… Är han en sån fegis? Nej, det är han fan inte… Men han behöver ficklamp-
[Knirr] 
Liams hjärta frös till en iskall isklump i bröstet. Den stora ekporten hade just glidit upp av sig själv, och avslöjade ett kompakt mörker som väntade på honom där inne.

Liam gjorde det han alltid gjorde i jobbiga situationer. Han fiskade upp sin mobil och scrollade lite på imgur.com och Reddit, som han tycker är skitkul, och gick in. Klockan var visst redan 20.16. Han kollade inte upp en enda gång utan försökte navigera så gott han kunde i mörkret medan roliga djur, sexiga tjejer och donald trump-memes svepte förbi på den pixliga skärmen. En var till och med så kul att han skrattade till lite: ”Heeehe”, och då var det som att lite av den där paralyserande skräcken rann av honom… Han tittade upp från skärmen. Han stod mitt inne i det första rummet. Hans ögon hade verkligen inte vant sig vid mörkret än så han stod helt stilla ett tag och slappade lite. Efter ett par minuter hade de vant sig och han insåg att han befann sig i en slags hall, med smutsigt stengolv och ett par trasiga utemöbler uppradade längs kalkväggen. Han ryckte till när han såg den uppstoppade soldaten/tomma rustningen i hörnet. Han fick värsta konstiga känslan av den så han fortsatte speja runt… Det ekade lite när han råkade sparka till en sten på golvet. I det höga taket hängde en kristallkrona, och på väggarna hängde gamla tavlor. Detta skulle utforskas noggrannare. Men först, filmkameran på! Tystnad, tagning….

Liam satte sig framför kameran så att den filmade honom och gjorde lite häftiga handrörelser. ”Tjena” sade han mot linsen ”Liam här. Jag ville bara visa er att jag är här i Gripenwalds gamla herrgård. Tänkte spendera natten här. Hehe, in your face Tompa!” när orden kom ut ur hans mun märkte han att han hade låtit rädd och darrat på rösten. Plötsligt frös kårarna till is. Han hade hört en ljud precis bakom honom, möjligtvis ett steg. Han kände hur färgen försvann i ansiktet. Långsamt vände han sig om och såg… en tjej. I mörkret såg han ändå att det var en jävligt snygg tjej, och en doft av hårspray spred sig i rummet. Hennes ansikte var helt perfekt, med stora läppar och långa ögonfransar. Hon var kurvig (stora bröst och stor röv) utan att vara tjock och hade en tight, kort och rosa klänning med axelvaddar. På benen hade hon två benvärmare. Hennes hår såg ut att vara permanentat i en stor frisyr som var ganska omodern men hon var skitsnygg ändå tyckte Liam. 
”Yo, tjena! Liam är mitt namn.” Liam sade det med den mörkaste, manligaste rösten han kunde frambringa.
”Hej.. Liam” sade tjejen sexigt och släpigt. Hennes röst var hes utan att låta som om hon hade ont i halsen. Det var då det het sjuka hände. Hennes händer slöt sig kring axelbanden på den korta, rosa klänningen och hon drog långsamt ner den så att hennes bröst visade sig. De var runda och fasta, ungefär som lite mindre fotbollar. Liam gapade och kände att hans egna ”ficklampa” där nere började lysa. Tjejen såg det och log stort. ”Tycker du om dem?” frågade hon förföriskt och började vicka på höfterna i takt till en låt som bara spelades i hennes egna huvud. ”Om jag gör!” halvropade Liam av ren kåthet och började gå fram till tjejen. ”Fortsätt strippshowen!” beordrade han, och hon löd. Långsamt gled klänningen ner över hennes sensuellt vickande höfter och avslöjade ett pälsklätt sköte. Inte särskilt modernt, tänkte Liam, men tjejen var helt enkelt för snygg att säga nej till trots att hon inte var slätrakad. Hon vände sig om och visade sin bakdel, som såg ut som att någon hade tagit två stycken små meloner och satt bredvid varandra. Liam tog fram sin styva aubergine ur jeansen och började dra snabbt, aktade sig noga så att han inte skulle komma innan själva kärleksakten inleddes.

Hon åmade sig framför honom och räckte ut tungan lite retfullt mellan sina fylliga neonrosa läppar.
”Liam…” väste hon förföriskt. ”Vad har fört dig hit?” Han smekte sig själv nästan omedvetet medan han svarade: ”Det är mina … vänner… som t-tvingar mig!” Hon närmade sig honom ljudlöst och extremt smidigt, fast hon hade ungefär 15cm höga stilettklackar. ”Du vet väl att det är ett brott att göra… intrång?” sa hon med den hesa rösten. Vid ordet ”intrång” spärrade hon upp ögonen så hon såg chockad ut, fast kroppsspråket visade att hon inte var 100% seriös.Liam småskrattade och började klia sig lite tafatt i nacken. ”Ah men, det sägs ju att ingen bor här ändå…” Men längre hann han inte förrän den sexiga bruden sjönk som en hiss ner mot stengolvet, där hon satte sig på huk framför honom. Hon kollade upp mot honom med en mysig blick.
”Men jag är ju här…” spann hon som en kattunge och hennes långa smala händer började lossa hans chinos vid midjan. Han upptäckte att hennes hud var ganska blek och grå, men han valde att inte tänka på det eftersom han var kåt som en jävla bock.
”Så hur ska det bli med det där intrånget…?”
That’s my cue tänkte Liam upphetsad som aldrig förr. Han greppade sin styva lem och bokstavligen tryckte in den i hennes mun, som gapade som i ett tyst skrik. Det kändes både helt himmelskt och lite oväntat, eftersom hon inte direkt var ”varm” i munnen, som han hade trott att de flesta tjejer var. Sedan hade han aldrig fått ett blowjob förut så han valde att skita i det med och bara låta det hända. Som en vis man en gång sa: Om det funkar låt det funka. Och det här funkade. Hennes vidöppna ögon (målade med kolsvart kajal och ljusblå ögonskugga) stirrade upp mot honom medan hennes mun och händer sakta drev honom till vansinne där nere. Hennes naglar var 7cm långa och det var smärtsamt skönt när hon rispade lite löst mot hans känsliga, järnhårda ”Lill-Liam”.
”Shit ah… ” flämtade Liam och kunde inte låta bli att gripa tag i hennes krusiga hår och tvinga henne till att öka tempot. Hon var minst sagt ett proffs. Han var så nära att komma att han nästan såg igenom henne, och rakt ner på det gråa stengolvet. Om det flyter låt det flyta, tänkte han för sig själv och knep ihop ögonen av djurisk lust.

Sedan insåg han en grej: han ville göra inbrott i pälsgrottan också. Han drog ut den styve och satte sig ner ett slag på marken för att hämta andan. Tjejen satte sig mittemot med benen i kors, sedan tittade de på varandra i ett par minuter. Liam insåg med skräckblandad förtjusning att kameran fortfarande rullade och att den hade filmat dem hela tiden! Fan vad Tompajäveln skulle få när Liam visade upp sina bravader med sextjejen. Plötsligt hördes gammeldags musik. Liam stelnade till och tittade upp, han hade varit så uppe i sina tankar att han inte hade märkt när tjejen rest sig och satt på kassetten.

”Gillar du Cyndi Lauper?” sade hon och började åla sig fram mot honom på golvet. ”Who?” sa Liam helt nollställd, men slutade bry sig när han såg att hon hade lagt sig i sex ställningen Doggy style framför honom. ”Nu kommer den” sade han för att vara schyst och förvarna henne innan han stoppade in den. ”Vad stor den är” sade hon om hans penis när han drog ut och in den och Liam tackade. Hennes grotta var behagligt kylig, han undrade stillsamt om det verkligen var såhär det kändes att älska med en kvinna. Han slog bort tanken eftersom han knappt kunde få nog när han väl hade börjat ha sex, det var väldigt skönt och en kittlig varm känsla spred sig i hans kropp. Han kunde de inte hindra sig själv: plötsligt kom han flera deciliter i henne. ”Yee-haa” skrek han högt och drog ut den nu slake riddaren ur henne.

”Hey, du går väl på p piller?” sade han och lade sig på det iskalla stengolvet med benen och armarna brett isär som en sjöstjärna.
”Det är nog… Ingen fara…” sade hon och lade sig likadant bredvid honom.
”Ok. Förresten… Jag har en fråga” sade han, plötsligt förlägen, men tjejen nickade åt honom att fortsätta. ”Vad gör man när man känner sig utfryst av sina kompisar?”
”Liam. Dina vänner ser inte på dig av en anledning” sade hon och såg ganska vis ut.
”Okay, tack.. I guess…” NOT! Fast det sista tänkte han bara. Det var som tusen frågetecken i hans hjärna just nu.
”Förresten.. Vad heter du?” sade han och insåg att det var rätt odd att han knullat en brud som han inte visste namnet på.
”Jag heter Wendela” Liam tyckte namnet kändes bekant men nu var han riktigt jävla trött så han orkade inte tänka på det längre. ”Jag ska sova nu” sade han, och sekunden efter han sagt det somnade han.

—-



Sval vind. Kalt, blankt golv. Dammig luft. Blekt ljus. Ljudet av ”Hangover” med Taio Cruz. Liam öppnade ögonen sakta. Först mindes han inte var han befann sig, sedan såg han morgonsolen blänka i rustningen i hörnet, som visade sig vara ett gammalt kylskåp i plåt, och med omedelbar verkan kom hela gårdagen tillbaks till honom. Han reste sig upp med ett häftigt ryck. Shit! Han hade bedrivit älskog + somnat i spökhuset! Och det var alarmet på hans mobil som väckt honom! Med vana rörelser låste han upp Andriodtelefonen och stängde av låten fast han kunde inte låta bli att sjunga med en stund först eftersom det var hans favoritlåt. Det var härlig akustik i det antika rummet.

Ryggen och nacken värkte efter en natt på det hårda golvet, som i dagsljus visade sig vara schackrutigt linoleum. Han var inte ens påklädd, och den kalla brisen som tog sin in genom de trasiga fönsterrutorna sköljde över hans nakna hud, som vågor av frisk vårvind. Solstrålarna reflekterades i kristallkronan och bildade tusen små glitterstänk över de popbandaffischprydda väggarna och Liam ruskade sömndrucket på sig. Hade allt bara varit en dröm? Hade han bara inbillat sig den sexiga bruden och allt det där sexiga sexet, som en försvarsmekanism mot rädsla? Det kändes nästan för bra för att vara sant…Om det bara fanns ett sätt att veta… Men det fanns det inte. Ledset reste han på sig och gick ut från Gripenwalds öde herrgård och började lufsa hemåt, med svansen mellan benen. 20 sekunder senare vände han om och spurtade in igen för han hade ju helt glömt FILMKAMERAN!!! Han hade ju FILMAT ALLT! YES!!! Medan han sprang så fort att det gjorde ont låtsades han dra i en osynlig spak i luften; SCORE!! SCORE!! SCORE! När han till slut hade sprungit in i det antika rummet igen värkte benen så mycket att han nästan började gråta men inte för att det gjorde ont, utan för att han var ledsen. Batteriet var slut. Jävlars fitthelvete, jävla kukröv! Han sparkade lite på kameran och som av magisk kraft lyste den upp. Liam gapade av förvåning. EN sista plupp på batteriet visade att han åtminstone hade några minuter kvar, innan den skulle ladda ur. Han torkade snabbt tårarna och klickade på knappen som hade symbolen för REWIND och spolade tillbaks, ända till kl. 20.23, då bandet hade börjat rulla. ”Where’s the f**king popcorn” sa han nöjt och klickade på knappen som hade symbolen PLAY.

Filmen rullade igång: han såg det mörka rummet, golvet och väggarna. Vänta lite.. var det inte så att han hela tiden hade filmat sig själv? Varför syntes han i så fall inte på filmen? ”This is weird” tänkte Liam och fortsatte kolla. Filmen fortsatte i tio minuter utan att han kunde se någonting, och nu var hans förvirring helt enorm. Efter tjugo minuter blev han rädd på riktigt, kalla kårar spred sig i hans rygg och han bestämde sig för att kolla lite Reddit för att chilla ner nerverna lite grann. När han tog upp mobilen märkte han hur någonting föll ur fickan. Han sträckte sig ner på golvet och tog upp ett gammalt fotografi. Med darrande händer vände han på bilden och fick sitt livs största chock. Det var en bild på en gravsten, och på gravstenen stod det ”Rest in Peace Liam. Du är saknad 4-ever”. Plötsligt kom minnena tillbaka. Hur han föll från berget Kebnekajse när han försökt klättra upp för ett par dagar sedan, smällen mot den hårda marken. Fan. Han skulle ha använt skyddsutrustning. 
”Jag tror du förstår nu, Liam” hörde han en ledsen röst bakom honom, och han insåg att det var Wendela Gripenwald. Han tittade på henne, och som av magisk kraft tog de varandras händer. Tillsammans vandrade de mot ljuset. Det blev starkare och starkare.

Gillade du historien? Mejla gärna om du vill ha en personligt designad novell - bara för dig
[email protected]