Äventyr på det årliga lägret

Kap. 1

Det var sensommar, och som alltid var jag volontär på samma ungdomsläger jag alltid var. Varje år anordnades en veckas tältresa ut i skogen, något som jag själv deltagit i sedan jag var fjorton. Nu de senaste två åren hade jag dock bytt ut deltagandet mot en mer ansvarstagande roll. En väldigt vanlig evolution då trogna deltagare gled över 18-årsgränsen. Denna roll innefattade mest att se till att campets regler hölls, samt att ungdomarna alltid hade något att göra. I och med att de flesta deltagande var i åldrarna fjorton - sexton så var detta inget alltför stort åtagande.

Campet hade satts upp i en glänta längst med trädkanten, och de mångfärgade tälten stack upp likt svampar. Skymningen hade börjat falla, men överallt runtomkring skedde aktiviteter av olika slag. Några spelade volleyboll, andra satte upp sina tält eller pumpade madrasser. En station för kvällsmat hade byggts, och ungdomarna satt på stenar och stubbar och åt. De få volontärerna i jämförelse med deltagare slet rätt hårt för att hinna med allt, och ha koll på alla. Men det var lite charmen med det hela; det var lite lätt oövervakat och på så sätt en undanflykt från tonåringarnas vanliga rutiner.

Jag var på väg tillbaka till lägret från ett av de portabla uthusen då jag fick syn på ett tält som var på väg att resas en bra bit från de andra, strax innanför skogslinjen och i närkanten av duschställningen som var placerad för att vara lite diskret avlägsen. Tre pojkar i femtonårsåldern jobbade tillsammans för att resa det. Jag kände igen dem från året innan, och fnyste ett litet skratt för mig själv. Viljan att vilja avskärma sig från huvudgänget kände jag igen från mina egna år som deltagare.

“Ska ni pitcha här kan ni ju lika gärna bara åka på egen tältresa,” sa jag då jag jobbat mig fram till deras uppsättning. De vände sig unisont mot mig, och jag kunde se en viss lättnad på deras miner då de såg vem utav volontärerna det var. Trots att de var femton och jag arton så var de alla lika långa eller längre än mig, som fortfarande mer liknade deras ålder än de gjorde. Det gjorde hela respekt-grejen en aning svårare, även om de fortfarande var pojkaktigt spinkiga. “Fan är anledningen med kollo då, liksom?”

“Äh, lägg av Kim! Förra året fick man ju fan noll privacy, det blir roligare såhär,” sa Gabriel som alltid varit den lite mer kaxiga i deras trio. Han flinade mot mig och det var svårt att inte flina tillbaka.

“Ja, kan du inte säga att vi fick vara här?” Oliver tittade upp från bakom tältkanten med pinnar och trådar i högsta hugg. “Vi ser ju allt ändå, och ni ser oss. Typ, i alla fall.”

Jag drog i snöret till min svarta volontär-hoodie och vickade huvudet fram och tillbaka velande, med en lurig blick mot dem alla tre. “Njaaa . . . Det känns nästan lite roligare att förstöra för er,” sa jag med ett överdrivet minspel.

“Ah, men kom igen,” sade Benjamin som satt mot ett träd intill och var i färd med sin packning. “Jag pallar så inte ta ner och sätta upp tältet på nytt.”

“Som att du ens hjälpte till första gången,” snäste Gabriel retsamt och kastade en kotte mot Benjamin. Jag brast ut i ett kort skratt. Trots deras längd gentemot min så var de småpojkar, och skulle vika sig om jag så röt ifrån, men det var bra mycket enklare att hålla sams. Plus att jag aldrig varit den mest taktfasta vad gäller regelverket.

“Alltså jag är inte högsta höns, så om ni får skit så är det inte från mig. Låt bli att väsnas eller glo när folk duschar bara.” Jag kastade en blick mot duscharna och kunde riktigt känna deras planer gå i kras. “Känns nästan lite misstänksamt välplanerat, måste jag ändå säga.” Jag såg åt deras håll och brydde mig inte om att maskera mitt flin innan jag började röra mig tillbaka mot campet.

“Aschysst!” kunde jag höra Gabriel ropa bakom mig.

“Verkligen helcoolt, alltså,” instämde Oliver. Jag gladde mig åt deras fjäsk och gick vidare med grabbarnas fortsatta snack vid ryggen.




Kap. 2

Under mina Converse knastrade gräset lätt, och kvällssolen över trädtopparna gav hela campet ett mysigt, hemtrevligt utseende. Volontärernas duschtider var sist av alla på kvällen, och jag stod och väntade på min tur utanför den draperibeklädda stationen iklädd en handduk från bröstet nedåt knäna. En annan volontär klev äntligen ut ur duschen och gav mig ett vänskapligt leende då hon passerade.

Jag gled ur min handduk och klev in bakom skyddet, in i det varma vattnet. Det dröp längst med min kropp och sköljde bort all rökdoft och den allmänt sunkiga känslan man alltid fick på läger. Jag lät fingrarna glida genom mitt blöta hår där jag stod och vände mig i duschen. Löddrade min överkropp och lät skummet glida nerför mina ben.
Genom glipan mellan duschens vägg och draperiet kunde jag se bortåt de tre pojkarnas camp där de alla satt utanför tältet och språkade. Då och då kastades en eller annan blick mot duschen där jag var, men det såg tursamt nog ut som att de inte kunde se in.

Då jag var klar sträckte jag mig efter handduken och virade den omkring min kropp innan jag klev ut i den svala kvällsluften. Jag kastade en ny blick mot de tre och såg dem titta tillbaka. Jag pekade finger åt dem och de pekade finger tillbaka. Flinande gick jag därifrån.

Kvällen hade kommit och gått, och istället ersatts av natten. Ett par lägereldar glödde än, och doften av brandrök och grillmat låg tät kring gläntan. De allra flesta hade sedan länge glidit in i sina sovsäckar och stängt om sig. Ett par stycken tält hade ännu ficklampor tända trots den bestämda sängtiden. Överallt kunde det höras snarkningar och viskningar.

Bara en handfull volontärer var fortfarande igång och styrde. Antingen hade de övervakande nattskift eller städade upp efter matlagning. Jag var tilldelad det förstnämnda, och gick långsamt omkring i campet för att se så att ingen väsnades eller tycktes hålla på med något skumt. Under åren hade alla sorters fuffens försiggått på kollot. Allt från smygsamt tonårssex till förbjudna nattliga äventyr i skogen.

Min patrullrutt tog mig till slut bort från huvud-campet, mot duscharna och uthusen. I den lite lätt ruggiga nattluften gick jag klädd i min översizade hoodie, jeansshorts och converse. Myggorna surrade ikring mina smala, bara ben, och jag viftade frenetiskt för att få bort dem.
Jag slog en glimt bort mot de tre killarnas ensamma tält där ute i skogen och kunde se att deras ljus fortfarande var tända. De var nog de sista av deltagarna vakna vid det här laget. Från den dunkla ljuskällan kunde man höra flabb och prat. Så klart. Jag skakade lätt på huvudet och styrde av mot deras tält.

Då jag närmade mig genom kvistar och mossa så hörde jag hur de alla hyschade varandra i tältet. Fan, tänkte jag. Jag som hade tänkt skrämma dem lite. Runtom deras privata lilla camping låg ett lätt hav av tomma matburkar och chipspåsar. Det kändes på luften att de hade gjort sig en egen eld också, trots att det var förbjudet.

“Vem är det?” hörde jag till slut en tveksam, viskad röst utbrista inifrån.

“Bigfoot,” svarade jag och stod med händerna vilade i min hoodies magficka utanför deras tältingång. “Fan sa jag om att väsnas?”

Tältingången zippades upp med ett snabbt surr. Gabriel stack ut sitt huvud med ett brett flin. “Tjena.”

“Ni hörs till campet, så ni vet.” Jag vägde på ena höften och gav honom en överdrivet dömande blick.

“Meh, fan vad du ljuger! Kom in innan någon av dom andra ser dig.” Gabriel öppnade upp tältingången helt. Inuti satt de tre i en nätt cirkel på sina stökiga sovsäckar. Benjamin hade bar överkropp och såg lätt skamsen ut. Oliver var nedbäddad till midjan i sin sovsäck och i t-shirt ovanpå. I mitten av deras cirkel låg en hög spelkort.

Jag hukade vid ingången till deras tält och såg in. Det luktade kill-deo och chips, och jag kunde inte låta bli att flina åt hur sött stereotypiska de var. “Mysigt ni har det, killar. Vad stör jag?”

“Nä, vi bara snackar och spelar lite kort,” sa Gabriel och lutade sig tillbaka på sin sovplats. Tältet var trångt med saker men ändå rymligt för tre. “Kom in och stäng, myggen är ju helt vilda.”

Jag suckade och gled in i deras tält. En till kille hade kanske varit svårt att klämma in, men en tjej på en och sextio gick ändå. Jag fnissade åt deras anleten och satte mig med benen korslagda under mig. “Vad snackar ni om då?”

“Hur schysst den där Kim är som inte tjallar på oss,” sade Oliver inställsamt. De andra nickade överdrivet med små flin på sina ansikten.

“Lögnare. Men snyggt försök.” Jag drog händerna genom mitt axellånga, mörkbruna hår för att få bort eventuella spindelnät och bråte. “Ni snackar skit om volontärerna ni inte gillar och önskar att ni vågade tjuvröka lite.” Jag rynkade retsamt näsan åt dem.

“Meh! Mest snälla saker. Några av er är ju skitsnygga.” Gabriel satt och blandade kortleken medan han pratade. “Dryga med sovtiderna, men skitsnygga.”

Jag skrattade till. “Är det därför ni satt upp ert camp här? För att se när volontärerna går och duschar mot kvällen? Camp Pervo alltså."

De tre såg på varandra, och Gabriel sa sedan; "Lova att inte tjalla om vi berättar anledningen?" De andra log lite försynt.

Jag rynkade lätt ögonbrynen, men var för underhållen för att inte nappa. "Visst, varför inte? Jag lovar."

De såg nöjda ut. Lättade. "Årets nyårslöfte. I år på det här lägret ska vi alla få se bröst för första gången. En gång, flera gånger; så många vi bara kan."

Jag stirrade på dem en lång stund, innan ett grymtat skratt undslapp mig. "För första gången? Ni vet att ni har Google på telefonen, va?"

Alla tre slängde frustrerat med sina armar. "Ah, men kom igen! Du vet vad vi menar. For real, liksom. IRL." Oliver betonade orden varsamt med många handrörelser.

"Och det här är bästa platsen," fortsatte Benjamin exalterat. Som om de knäckt gåtan. "Duschen, sjön, campet. Härifrån ser vi allt." Han pekade i riktningen som de tre sakerna låg.

I närheten av campet låg en sjö, dit alla gick för att bada och ha kul när vädret tillät. Jag hade inte ens tänkt så långt att de från sitt lilla skogskrön kunde se ut mot sjön, förmodligen i den riktning där omklädningsrummen var.

Jag skakade på huvudet åt dem, men låtsades inte ens vara varken förvånad eller förfärad. I det stora hela var det ändå harmlöst. En läger-kliché. "Allt detta för tuttar. Känns det verkligen värt det?"

De såg på mig som om jag vore dum i hela huvudet. "Öh, ja? Du fattar ju inte, du är ju tjej. Du får se bröst varje dag." Gabriel pekade med hela handen mot min kropp.

Jag såg instinktivt ner mot min egen hoodie-beklädda överkropp då de alla gjorde detsamma. Det märktes att de gillade samtalsämnet. Med korslagda armar himlade jag dramatiskt med ögonen. Ett myggbett kliade på mitt bara lår och mina kinder kändes varma. "Så jävla skum fixation. Varför bara bröst liksom? Varför inte resten?"

"Måste ju börja någonstans, vi är inte giriga." Gabriel flinade nöjt där han satt i mjukisbyxor och bar överkropp på sin sovsäck. "Handlar om odds, du vet? Större chans att någon visar brösten än . . ." Han lät det sista ordet dö ut medan han menande pekade mot mina jeansshorts skrev. Jag kände hur det lätt kneps åt där nere per automatik. Hur det pirrade till.

Kap. 3

Vi pratade strunt en rätt bra stund efter det. Jag hade precis bestämt mig för att röra mig tillbaka mot campet då den första droppen duttade ner på tältets tak. Och så en till, och en till. Snart stod det skyfall därute, och jag stirrade förundrat upp mot det dånande taket. "Vad i helvete? Det var ju klarblått hela dagen."

De tre pojkarna satt och stirrade upp de med, tills Gabriel ryckte på axlarna och lutade sig bak på sina armbågar. "Guess you're stuck with us."

"Ja, vafan. Du kan ju inte gå ut i det där," instämde Oliver som satt halvt nedklämd i sin sovsäck. " Du kommer ju drunkna."

Jag suckade, mestadels för att de faktiskt hade en poäng i det. Det var ändå en bit till campet, och mitt tält låg i andra änden av det. "Fan. Aja, jag går tillbaka så fort det dör ut. Det kanske bara är en skur. Tro inte att ni slipper undan reglerna helt dock. Läggdags, boys."

De såg mot varandra och tycktes inte ha några direkta invändningar. Gabriel och Benjamin kröp ner i sina sovsäckar och klädde bökigt av sig medan de skuffade ifrån varandra och skapade utrymme. Oliver låg längst in mot kanten av tältduken och släckte ficklampan.

"Du kan få dela sovsäck om du vill," sa Gabriel då jag la mig ner emellan honom och Benjamin. Jag gav honom en blick drypande av mitt svar och han bara ryckte på axlarna åt mig. "Din loss."

Jag la ner huvudet mot tältets botten och rynkade snabbt på pannan. Obekvämt. Sakligt satte jag mig upp och brottade av mig min stora hoodie som jag sedan anlade som provisorisk kudde. Under bar jag ett vitt linne. I det svaga ljuset genom tältduken kunde man se hur mina små bröst vårtor pekade ohämmat upp. De tres blickar var på mig likt hökar på en sork.

"Ja," började jag med en trött röst. "Jag har ingen bh på mig. Jag duschade förut. Planen var sömn. Några kommentarer?"

De vände unisont bort sina blickar. Gabriel harklade sig. Benjamin kliade på något i sovsäcken. Jag stirrade upp i tältets tak, på alla hundratals strimmande vattendroppar som gled längst med dess utsida.

"Om det är någon tröst," började Oliver lågmält från andra sidan av Benjamin, "Så har jag inga kalsonger på mig."

Det tog ett par sekunder innan vi alla brast i skratt åt det, vilket genast lättade den lätt spända stämningen.

När skrattet väl dött ut låg vi länge där i tystnad alla fyra. Andades. Tittade upp i taket. Runtomkring oss rådde ett konstant dån av vatten som inte tycktes vilja lätta upp.

Efter några minuter i sådan tystnad vred jag lätt på min underdel och suckade missnöjt.

"Vad är det nu då?" Gabriel såg åt mitt håll i dunklet.

"Fan vilken knölig plats ni valt, det är rötter som petar mig i ryggen." Jag suckade trött.

Gabriel tänkte efter. "Du kan få låna mitt liggunderlag. Om vi får se dina bröst." Hans två vänner vågade inte säga någonting.

Jag vände mig mot honom dömande och stötte till hans sovsäck med min hand. "Fat chance på den!"

"Visst, visst," sade han sakligt och rullade över åt andra hållet med sin rygg vänd mot mig. "Lid då."

Jag fnyste ett lätt skratt och återgick till att försöka vila. Ju mer jag försökte desto mindre gick det. Hur jag än placerade mig så var det en envis rot som skavde mig i svanken.

Efter tio minuter av frustration och omkringtumlande så slog jag uppgivet ut med armarna. Ett pirr i min maggrop hade väckts till liv och ville inte ge med sig. Jag vände mig sakta mot Gabriels rygg. "Det här är så utpressning."

"Fel," sa han utan att vända sig om. "Det här är business. You in?" Benjamin och Oliver såg storögt på varandra. De kunde inte tro vad deras vän höll på att göra.

Jag dröjde en stund med mitt svar. Det var fel att ens överväga, det visste jag mycket väl. Allt jag behövde göra var att vänta tills regnet lättade eller bara gå till mitt tält ändå. Det var trots allt bara vatten.

"Ni skryter inte om det här till någon, okej? Det stannar här i detta tält." Gabriel vände sig äntligen mot mitt håll då jag pratade. Ett lurigt flin beklädde hans anlete, men han nickade med samma saklighet som innan.

Med en sekunds tvivel och en överdramatisk suck sträckte jag mig mot dem nedre kanten på mitt linne. Man kunde skära i stämningen med kniv. Alla de tre femtonåriga pojkarna såg på då jag rullade upp mitt linne längst med min platta mage, och över de två små globerna i en stadig rörelse. Jag lät linnet vila uppskrynklat över mina bröst och ryckte på axlarna där jag låg med dem på full display. Mina bröstvårtor stod bestämt ut. Mitt hjärta dunkade så det nästintill hördes.

"Sååå . . . Deal? Liggunderlag?" Sa jag till sist för att bryta den tysta superfokus som rådde. Gabriel slet inte blicken ifrån mig, utan skuffade bara ner sig själv från sitt underlag och sköt det emot mig. Hans kaxighet hade belönats och han hade nu råkat återgå till sin ålders rätta brist på ordförråd.

Jag fnyste ett kvickt, nervöst litet skratt och lät mitt linne åter falla ner över min överkropp då jag la mig på liggunderlaget. Alla de tre andades ut samtidigt, som om de hade glömt. Mina kinder hettade något oerhört, och jag kunde känna pulsen i mitt underliv. Vad höll jag på med? Några spända minuter passerade.

"Du, öh . . ." Oliver hade halvt satt sig upp under uppvisningen för att kunna se över Benjamins axel. Han harklade sig. "Du kan få min kudde om du tar av dig linnet helt."

Jag såg snett upp till vänster mot honom där han satt med lätt uppspärrade ögon och armarna innanför sovsäcken. De andra hade också halvsatt sig upp. Jag kände hur något satte käppar i hjulen för min hjärna. "Är den skön?" Jag hörde orden som om de kom från någon annan.

"Så skön," nästan mumlade han, och harklade sig återigen. Från tyget på hans sovsäck kunde jag ana ett lätt, repetitivt frasigt läte. Som om något rörde sig däri.

Mitt huvud surrade då jag återigen sträckte mig ner för att greppa mitt linne, bara att jag denna gång drog det över mitt huvud och bort från min kropp. Det rufsade till min korta frisyr då den passerade, och jag lät den försvinna mot tältkanten. Jag låg där och andades kvickt med min överkropp barlagd för femtonåringarna. Mina ögon flackade lite mellan alla tre då de halvsatt på bägge sida av mig och stirrade intensivt.

Oliver sträckte mig sin kudde och jag tog stelt emot den för att sedan byta med hoodien. Det var onekligen bekvämare, även om jag just i det läget hade lite annat i tankarna. Min artonåriga bröstkorg reste sig och föll i kvicka intervaller.

"Ta av dig shortsen," hörde jag Gabriel säga i en nästan befallande, upphetsad röst. Hans tonfall lät mognare och djupare än innan. Hans ögon spänt riktade mot min kropp.
Jag såg på honom en stund, förundrad över hur snabbt jag lyckats tippa över gränsen mellan tillåtet och ack så förbjudet. Förundrad över hur mycket jag njöt av att visa upp mig för dessa killar. Av uppmärksamheten.

En efter en knäppte jag upp knapparna på min gylf. Fingrarna darrade som om jag vore oskuld. Med den vidöppen kunde man från deras vinkel redan se ner på mina mörkgrå trosor. Jag hakade fast mina tummar i shortsens kant och tryckte ner dem längst mina smala lår. Ner tills de låg kring mina knän i en rynkig hög och mitt trosbeklädda venusberg var exposed. Vi låg alla fyra åt samma håll; med benen riktade mot tältets öppning.

Gabriel satte sig upp rakare och drog ned dragkedjan på sin sovsäck. Jag såg vidögt på då den kaxiga femtonåringen blottade sin nästintill nakna kropp för mig, och visade hur han redan suttit och runkat åt utsikten. Hans rakade, styva tonårskuk hade frigjorts från hans underkläder, och sakta drogs den genom hans ena näve. Jag vände mig åt vänster och såg hur Oliver och Benjamin följts hans exempel, och satt där med sina kukar ute de med. Halvcirkeln de alla format var nästintill ritualistisk. De andades tungt gentemot mina kvicka inhaleringar. Åsynen av deras intresse fick mig att glömma allt om lägrets regler.

Min hand gled ner över mitt trosklädda skrev. Det var en sakta, varsam rörelse som nästintill skedde av sig själv. De tre pojkarnas blickar följde translikt min hand då den smekte över mitt kön. Gned fingrarna längst med tyget över min blöta skåra som lämnat spår av fukt på mina trosor. Jag suckade upphetsat. Jag hade aldrig tagit på mig själv inför någon annan förut, och definitivt inte framför tre personer jag knappt kände. Jag lät handen pressa in tyget mot min fitta; dess material formade sig efter mina våta blygdläppar. Runtom mig hördes ett rytmiskt flåsande då de tre tonåringarna satt och runkade över åsynen av mig. Detta var mer än någon av oss någonsin hade upplevt innan, och definitivt mer än någon av oss hade hoppats på.

Oliver och Benjamin flyttade sig lite grann så att de båda kunde se ordentligt, den ene bredvid den andra istället för bakom. De var rödflammiga om kinderna i tältets dunkel. Våra andetag, prasslet av sovsäckar och det dånande regnet var allt som hördes i natten.

“Shit,” mumlade Oliver tyst och frustrerat med sin hand hårt greppande sin svullna pojklem. “Jag kommer!”

Jag såg mot honom med stora ögon från min plats på tältets golv, med handen fortfarande beslutet placerad mellan mina ben där den gned ömt fram och åter. Min mun var lätt öppen. Flämtande. “Du får komma på mina bröst om du vill,” hörde jag mig själv säga med en viss desperation på rösten. Jag kunde inte tro mig själv, men var också för upphetsad för att ens tänka efter. Jag flåsade ett snabbt skratt åt Olivers ansiktsuttryck, då han nästintill misstänksamt närmade sig över sin sovsäck. Han stod på knä över min kropp. Silhouetten av hans rigida stånd syntes tydligt mot tälttakets dova ljus.

“Holy shit, den här flickan är galen,” mumlade Gabriel med ett taktfast, snabbt tempo på sitt runkande. Även han hade närmat sig, och jag kunde i ögonvrån se Benjamin sitta med en direktvy ner mellan mina ben där jag smekte mig. Trosorna red då och då ofrivilligt upp och gav femtonåringen en första glimt av fitta.

Oliver gav ifrån sig ett långt, desperat stön och styrde sin kuk ner mot min bröstkorg. Hans ögon så nätt som rullade upp i sina hålor då hans varma säd kramades ut över min kropp. Strålen var stark, och mycket av det sköts på min hals och mina nyckelben. Jag såg fascinerat på tills dess att allt var uttömt och mina bröst lätt glimmade av sperma och svett. När dådet var över sjönk han instabilt bakåt och bara flämtade. En maratonlöpares andning. Hans ansiktsuttryck var Nirvana.

Det tog bara några sekunder innan även Gabriel nådde sin gräns, men istället för att följa Olivers exempel så siktade tonåringen sin sats mot mitt ansikte. Jag blundade då hårda strålar träffade mina kinder, ögon mun och hår. Varm, tjock vätska rann nerför min haka och beblandade sig med Olivers sats på min hals. Jag grimaserade, och kisade väldigt med ögonen mot Gabriel då även han sjönk bakåt med en duns. Jag hade aldrig varit så objektifierat, extatiskt kåt i mitt artonåriga liv.

Medan Oliver och Gabriel återhämtade sig så satt Benjamin ännu och runkade med ögonen fästa vid mig. Han satt bredvid mitt ena ben och såg på på då jag tog på mig själv. Min hand hade letat sig in under kanten på mina trosor, och jag juckade rytmiskt mot den med två fingrar djupt inuti min lilla fitta. Benjamin kunde se konturen av mina knogar resa upp tyget, som vid det här laget färgat de ljusgrå trosorna mörka av väta.
Min blick var fäst vid honom och jag stönade ljudligt; det evigt fallande regnet utanför dränkte alla bevis av den förbjudna akten som skedde i tältet.

“Fan, jag kommer också.” Benjamin andades snabbt nu, och hans hand såg suddig ut av hur kvickt den drog hans kuks skinn fram och tillbaka.

“Gör det, kom på mig!” Jag särade mer på benen och drog handen ur min plaskvåta öppning. Trosorna låg halvdant över mitt glänsande kön. Benjamin kravlade över så att han stod på knä mellan mina ben. Det gick bara några frenetiska sekunder innan hans ansikte förvreds i njutning, och den svullna kuken tömdes på säd över mig. Han sölade ner mina trosor och lår. Jag kunde känna hur det blev en pöl i min navel. Hur det rann nerför trosorna över mitt skrev. Jag andades ljudligt i takt med hans stön tills det stod klart att pojken inte hade mer att ge. Även han föll ihop, och alla fyra av oss bara låg där en lång stund och andades.

Efter några långa minuter så satte jag mig upp. Det rann om min hud, och på sina ställen hade pojkarnas gemensamma röra torkat fast likt klister. De andra kunde bara kolla på mig då jag samlade ihop mina saker och kravlade fram till tältets öppning.

“Har någon av er en handduk jag kan låna?” Jag harklade mig lätt. Min röst bar knappt. Benjamin sträckte sig efter en handduk och gav mig den med frälsta ögon. “Dags att sova. Vi har många aktiviteter imorgon,” sa jag med ett lite lurigt leende mot dem alla och klättrade ut ur tältet.

Jag stod länge där i spöregnet och kände hur det spolade mig ren. Ren efter en av de mest sjuka upplevelser jag någonsin haft. Mitt kortklippta hår klibbade fast i min hud medan alla bevis av den syndiga kvällen rann nerför mina fötter. Efter en stund virade jag handduken runt mig och rörde mig tillbaka till campet.

“Där är du!” En av de andra volontärerna såg mig komma gående. Hon gav mig en oförstående, skeptisk min. “Vart var du?”

“Ett litet kvällsdopp bara,” sa jag och gav henne ett brett flin.

“Du är helgalen,” sade volontären och skakade på huvudet. Jag rörde mig vidare mot mitt tält och kröp in. Magen pirrade av upphetsning. Morgondagen kunde inte komma snart nog.